Svensk skogsnäring har klarat sig förhållandevis bra genom Corona-krisen. Hur kommer det sig? Hur ser framtiden ut? Nextconomy tar ett snack med Danske Banks skogsexpert, Johan Freij.
Hur har skogsnäringen påverkats av Corona-krisen?
Skogsnäringen har naturligtvis drabbats av Corona på olika sätt, men jämfört med andra industrigrenar så finns det flera faktorer som också påverkat skogsnäringen positivt. I början av Corona-krisen hamstrade nästan alla svenskar toapapper och man kan säga att marknaden för all sorts mjukpapper, inklusive hygienprodukter, pappersservetter och toapapper gått riktigt starkt. E
n annan faktor som påverkat skogsnäringen positivt är att internethandeln har ökat under Corona-krisen. Ökad internethandel innebär ökat behov av förpackningar över hela världen och detta är vi riktigt duktiga på i Sverige. Särskilt duktiga är vi på så kallad ”vätskekartong” som används för att förpacka livsmedel och andra produkter där kravet på livslängd och hygien spelar in. Där är vi världsledande och kan ta bra betalt.
Skogsnäringen levererar mer än bara pappersmassa och kartong. Vad händer med allt virke som normalt används för byggen med mera?
– Marknaden för trävaror har varit osäker och på några av våra viktiga svenska exportmarknader, exempelvis England, har det varit tvärstopp ett tag. Nu ser vi tecken på att dessa marknader startar upp så sakteliga igen. En del av de stimulanspaket som säkert kommer leder till satsningar på nybyggnation av fastigheter och infrastruktur vilket också driver efterfrågan på trävaror. För svensk skogsnäring är detta otroligt viktigt eftersom vi exporterar nästan 70 procent av alla trävaror. Å andra sidan förbrukar vi 30 % i Sverige och här ser jag framför mig stimulanser från regeringen. Att återställa ROT-avdraget till de gamla, mer förmånliga, reglerna hade varit både smart och kostnadseffektivt.
Om 70 procent av alla trävaror går på export så måste väl ändå Corona-krisen varit en hård smäll även för skogsnäringen?
– Visst hade skogsnäringen varit ännu starkare utan en Coronakris. Men både skogsbolag och sågverk är duktiga på att säkerställa att uttaget ur skogen är balanserat. Det fina med skogen är att den finns kvar och fortsätter att växa när man inte avverkar. Sedan räddas skogsnäringen delvis av den svaga kronkursen. Branschen är otroligt valutakänslig eftersom nästan alla kostnader är kopplade till SEK. Med huvudvalutorna euro och dollar så fungerar den svaga kronkursen som en krockkudde i Corona-tider. Som ett exempel kan man nämna att priset för pappersmassa i svenska kronor är historiskt högt även om det har gått ner det senaste året.
Om du skulle blicka in i framtiden – hur ser framtiden för svensk skogsnäring ut?
– Jag är positiv och ser att skogsnäringen har en växande roll i samhället. Det finns flera kommande och spännande användningsområden för svenska skogsprodukter. Dels utvecklas nu kapaciteten att tillverka biobränsle från massaindustrins restprodukter. Ska vi nå de hållbarhetsmål som satts för Sverige så behöver vi detta biobränsle och det är en fantastisk möjlighet framöver. En annan trend är att byggen i massivt trä börjar ta fart. I Sverige har det investerats i ett antal megafabriker som producerar så kallat korslaminerat trä – här kan vi bli världsledande. Dessa produkter binder mängder med koldioxid och passar för högt, urbant byggande. Detta kommer säkert bli nästa stora grej när byggsektorn skall bli mer hållbar. Så på det hela taget så finns det mycket att glädjas åt!