Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Starkare börsutveckling med demokrater vid makten

Historiskt har både den amerikanska ekonomin och börsen gått betydligt bättre under demokratiskt styre än under republikanskt. Vad beror den enorma skillnaden på?

Enligt en studie från 2019* har börsen år 1927-2015 gett en genomsnittlig överavkastning mot en amerikansk statsskuldsväxel på 10,7 procent per år under demokratiska presidenter, och en underavkastning på -0,2 procent per år under republikanska presidenter. Det är en enorm skillnad, och rent logiskt kan man kanske tycka att situationen borde vara den motsatta.

Börsen borde gå bättre under republikanskt styre eftersom republikanerna (något hårdraget) står för skattesänkningar och fokus på företagande och innovation, vilket bör resultera i en god utveckling i ekonomin och på aktiemarknaden. På samma sätt kan man säga att demokraterna står för höjda skatter och ökade statliga utgifter, och lägger mindre fokus på åtgärder som syftar till att lyfta vinsterna för de stora bolagen. Men avkastningen på börsen pekar på det motsatta. Varför?

Efter att ha undersökt flera anledningar till varför börsen gått så bra under Demokraterna har rapporten identifierat en faktor som kan förklara skillnaden i avkastning, nämligen riskaptiten hos väljarna. Hur börsen har gått handlar väldigt lite om vad sittande president har gjort, och väldigt mycket om vid vilken tidpunkt han (jag säger han eftersom vi hittills aldrig haft en kvinnlig amerikansk president) blivit vald.

När vi kommer från en period med hög tillväxt, låg arbetslöshet och annat gott som följer med detta i form av stigande börs och bostadspriser, så ökar riskaptiten hos väljarna. Man blir helt enkelt mer benägen att rösta på ett parti som förespråkar lägre skatt och ökat privat företagande. Därför röster man ofta på Republikanerna i slutet av en konjunkturcykel – när den förväntade avkastningen på börsen de kommande åren är förhållandevis låg.

Demokraterna har fördelen att ofta ha kommit till makten i motsatt situation, det vill säga när ekonomin går knackigt och arbetslösheten är hög. I det läget söker människor ökad trygghet och röstar hellre på ett parti som anser att staten ska ta ansvar för samhället och individen. I det läget står ofta börsen lågt – och den förväntade avkastningen de kommande åren är hög.

Så har det till exempel sett ut vid de två största finanskriserna vi upplevt 1929 och 2008. I november 1932 fick Demokraterna makten under ledning av Franklin Roosevelt. I november 2008 gav väljarna makten till demokratiska Barak Obama, och det har sett liknande ut i samband med andra kriser de senaste hundra åren.

Hur börsen gått under olika partier har alltså väldigt lite att göra med valet av parti, och väldigt mycket att göra med läget i ekonomin och på marknaden. Frågan är vad det säger om Trump och Bidens chanser att bli valda? För bara sex månader sedan var den amerikanska ekonomins styrka och den låga arbetslösheten ett av Trumps största trumfkort. Coronakrisen förändrade den bilden dramatiskt – men å andra sidan har återhämtningen kommit snabbt och med stor kraft. De som blivit arbetslösa har dessutom fått ta del av både helikopterpengar och en riklig arbetslöshetsersättning som faktiskt gjort att många lågavlönade fått lika mycket eller mer i plånboken under arbetslösheten än de fick på jobbet. Det kan göra att behovet av att rösta fram en demokratisk president inte är lika stort som under en ”normal” kris.

*Pastor, Lubos and Pietro Veronesi, 2019, Political Cycles and Stock Returns. Finns att ladda ner här.