Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Svagare tillväxt – men Riksbanken räknar med stabil inflation och räntehöjning i höst

Riksbanken rör som väntat varken reporäntan eller räntebanan, men konstaterar att världen går in i en fast med lägre tillväxt. För svensk del sänker man årets tillväxtprognos med ett par tiondelar. Trots svagare tillväxt tror man att inflationen kommer att fortsätta ligga kring 2%-målet och räknar med att höja räntan en gång till i höst. Vi får se hur det blir med den saken om tillväxten blir lägre och löneökningarna små.

En liten hökaktig förändring av penningpolitiken gör man dock redan nu, genom att ta bort möjligheten att snabbt intervenera på valutamarknaden. Det mandatet tog man ursprungligen fram för att undvika att kronan stärktes alltför snabbt vilket skulle vara negativt för den redan låga inflationen. Med tanke på hur svagt kronan utvecklats det senaste året kan vi ju konstatera att det inte är något större problem. Bara sedan i januari har den tappat ungefär 5 procent mot både euro och dollar.

Riksbanken är inte ensam bland centralbankerna om att uppmärksamma att riskerna i världen har ökat. Det har fått amerikanska Fed att sätta räntehöjningarna på paus, och det är mycket möjligt att även ECB kommer att flytta fram tidpunkten för sin första räntehöjning vid sitt möte i mars. Men än så länge har alltså Riksbanken siktet inställt på en räntehöjning till innan 2019 är slut.

Vi får mindre för pengarna så fort vi lämnar landet…
Riksbankens minusränta har bidragit till att urholka värdet på svenska kronan, vilket gjort svenska folket fattigare i relation till omvärlden. Att åka på semester till USA kostar idag nästan 20 procent mer än för mindre än för 1,5 år sedan. En semester i Europa har blivit 10 procent dyrare under samma period. Att importera varor från utlandet har också blivit dyrare. Vi får helt enkelt mindre för pengarna så fort vi rör oss utanför landets gränser.

… men sparandet har fått en skjuts
Den som äger USA- eller Europafonder kan däremot glädjas åt den svaga kronan, som gjort att värdet på sparandet stigit med lika mycket som kronan försvagats. Det var också en bra stötdämpare under höstens börsnedgång som bidrog till att svenska sparare inte förlorade lika mycket som den som har euro eller dollar som sin hemvaluta.

En svag svensk krona gör dessutom att marginalerna stiger för svenska exportbolag som säljer sina varor i euro och dollar. Därmed gynnas även vanliga Sverigefonder, fast mer indirekt.

… och bostadsmarknaden
För den svajiga bostadsmarknaden är det goda nyheter att nästa räntehöjning dröjer. Om potentiella bostadsköpare både hade mötts av tuffare amorteringskrav och stigande räntor hade det kunnat bidra till ännu mer osäkerhet och svagare prisutveckling. Det i sin tur hade satt ännu mer press på byggbolag, bostadsbyggande och i slutänden svensk konjunktur.