Enligt en rapport som Danske Bank nyligen publicerat uppgick emissionsvolymerna av företagsobligationer i Sverige för helåret 2021 till hela 210 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 30 procent jämfört med helåret 2020, och det är även mer än vad som emitterades under hela rekordåret 2019 (203 miljarder). Bland de bolag som gav ut störst volymer obligationer på den svenska marknaden förra året kan nämnas Scania, Volvo, Vasakronan, Heimstaden Bostad och Storskogen.
Trenden mot en ökad andel hållbar finansiering fortsatte också på den svenska obligationsmarknaden. Bolag som under 2021 gav ut hållbarhetslänkade* obligationer kan Elekta, Loomis, Gränges och SSAB nämnas.
– Under förra året gavs totalt över 80 miljarder hållbara företagsobligationer ut på den svenska marknaden. Det är en ökning med över 80 procent om man jämför med 2020. Totalt så utgjorde hållbara obligationer därmed hela 40 procent av hela den utgivna volymen företagsobligationer i svenska kronor under året vilket är något av ett rekord, säger Louis Landeman, chef för Kreditanalys på Danske Bank.
De svenska fastighetsbolagen har också fortsatt att dra fördel av det gynnsamma ränteläget med en hög aktivitet på kapitalmarknaden. Mätt som andel av totalen utgjorde fastighetssektorn men än 45 procent av den svenska marknaden för företagsobligationer under 2021.
– Ökningen har drivits på av den konsolidering som just nu sker inom fastighetsbranschen med rekordvolymer på transaktionsmarknaden, säger Louis Landeman och fortsätter:
– Vi tror på en fortsatt stark konjunktur vilket betyder att den gynnsamma miljön för företagsobligationer kommer att hålla i sig även under det kommande året. Samtidigt bedömer vi att räntorna och kreditriskpremier gradvis kommer att stiga under året i takt med att centralbankerna minskar takten på sina tillgångsköp och successivt går mot en stramare penningpolitik. Därför tror vi på något lägre volymer på nyemissionsmarknaden under 2022 jämfört med 2021.
Hög tid för Riksbanken att avveckla sina stödköp
I takt med att den internationella konjunkturen har förbättrats och inflationen stigit har flera centralbanker som Federal Reserves, Bank of England och Norges Bank under de senaste månaderna inlett åtstramningar av sin penningpolitik. Medan Fed har dragit ner på takten i sina tillgångsköp och krattat manegen för kommande räntehöjningar har både Bank of England och Norges Bank redan genomfört sina första räntehöjningar. Norges Bank har även aviserat att den siktar på att gradvis höja sin styrränta till 1,7 procent under de kommande åren.
I Sverige har Riksbanken valt att behålla sin reporänta oförändrad på 0 procent. I samband med Covid-19 introducerade Riksbanken ytterligare stimulansåtgärder och utökade sina stödköp av obligationer. Även om Riksbanken indikerar att man gradvis ska trappa ned på stödköpen framöver pekar det mesta mot att Riksbankens penningpolitik kommer att förbli expansiv i närtid, med en första höjning av reporäntan just nu indikerad först kring 2024.
– Den nuvarande låga reporäntan tillsammans med stödköpen av obligationer har resulterat i låga upplåningsräntor och stigande tillgångspriser. Samtidigt som investerarnas riskvilja har ökat i spåren av de lägre räntorna har skuldnivåerna stigit både hos företag och hos hushåll. På grund av de låga räntorna har även efterfrågan på alternativa investeringar som fastigheter ökat. Sammantaget har därmed riskbilden i hela det finansiella systemet ökat under pandemin och det är delvis på grund av Riksbankens stimulansåtgärder, säger Louis Landeman.
Förutom att Riksbankens stödköp alltså har lett till ökat risktagande på de finansiella marknaderna och skulduppbyggnad hos företag och hushåll har de haft en negativ påverkan på räntemarknadens funktionssätt. På marknaden för statsobligationer och säkerställda obligationer har likviditeten försämrats, vilket ökat marknadens sårbarhet. Ju längre tid som stödköpen pågår desto större är risken att den här effekten blir av mer varaktig karaktär.
– Under pandemin utökade Riksbanken sina stödköp till att även inkludera köp av företagsobligationer. Det har ökat riskaptiten på kapitalmarknaden och även medfört viss ”moral hazard”-problematik. Eftersom en stor del av den svenska företagsobligationsmarknaden är obligationer som är utgivna av kommersiella fastighetsbolag så har en stor del av Riksbankens stödköp också riktats mot den sektorn. På så vis är alltså Riksbanken är med och bidrar till den kommersiella fastighetsbranschens nuvarande snabba expansion, säger Louis Landeman.
– När pandemin bröt ut kan Riksbankens utökade stödköp ha ansetts som väl motiverade för att stabilisera en då turbulent kapitalmarknad. Men nu är den svenska ekonomin stark och tillgången till finansiering är god. Därför menar vi att det är hög tid för Riksbanken att lätta foten från gaspedalen och presentera en trovärdig plan hur de penningpolitiska stimulansåtgärderna på allvar kan börja trappas ner. Fortsatta stimulanser i en miljö av stigande inflation och med överhettade tillgångspriser kan snarast liknas vid att elda för kråkorna – inte så effektivt och med en del oönskade bieffekter, avslutar Louis Landeman.
*Hållbara obligationer omfattar förutom miljömässig hållbarhet även sociala hållbarhetsaspekter och investeringar. Med andra ord kan en hållbar obligation finansiera både gröna och sociala projekt. Riktlinjerna för hållbara obligationer ä också i linje med principerna för gröna obligationer och principerna för sociala obligationer.