Sverige fortsätter att skina som en global stjärna på innovationshimlen. Vi rankas som nummer två i världen när det gäller innovation, är trea i riskkapital per capita och femma i forskning och utveckling (FoU)-utgifter. Vi har skapat ett imponerande ekosystem som sträcker sig från industrijättar till framgångsrika tech-startups. Men trots dessa framgångar växer oron för att vår konkurrenskraft håller på att mattas av.
-Problemet ligger inte i bristen på ambition – vi är drivna innovatörer – utan snarare i vår förmåga att omsätta idéer till verklighet. Tempot, samordningen och genomförandet är våra svaga punkter. Vi är starka på att uppfinna, men svagare på att skala upp, säger Pontus Sellberg, senior analytiker, Danske Bank.
Cleantech – Europas styrka som riskerar att glida oss ur händerna
Europa ligger i framkant när det gäller cleantech-innovationer och Sverige är inget undantag. Men när det kommer till att industrialisera dessa idéer tappar vi mark.
-Vi uppfinner, andra producerar menar Pontus och pekar på de utmaningar som håller tillbaka oss.
-De största hindren är höga energikostnader, otydlig industripolitik, regleringsbörda och ett beroende av råmaterial från länder utanför våra allierade kretsar. Dessutom lockar USA och Kina till sig produktion med hjälp av massiva subventioner och skalfördelar. Utan en gemensam europeisk industripolitik riskerar även Sverige att hamna i kläm mellan dessa två stormakter, säger Pontus.
Paradoxerna som bromsar Sveriges framfart
Trots att Sverige fortsätter att ligga i världstoppen på innovationslistorna har vi tappat fart i vårt industriella momentum. Detta syns i en rad motsägelsefulla trender som belyser varför vi inte lyckas kapitalisera på vår potential.
Vi har en av världens högsta FoU-utgifter, men vår produktivitet minskar. Vår startup-scen blomstrar, men 70 % av de svenska enhörningarna – de snabbväxande teknikbolagen – flyttar sin verksamhet utomlands, oftast till USA. Vi är snabba med att införa nya regler, tredje snabbast i EU, och vi inför ofta mer långtgående reglering än EU. Dessutom har tillståndsprocesserna ökat mellan 50-300% i tid. Trots en hög utbildningsnivå lider vi av en påtaglig brist på ingenjörer och STEM-kompetens.
Den gröna omställningen – Sveriges nästa test
Vindkraft, solenergi, batterier, vätgas, koldioxidinfångning och kärnkraft är hörnstenarna i framtidens industriella omställning. Dessa områden rymmer enorm potential för export och tillväxt, men också betydande utmaningar.
-Ett tydligt exempel är Northvolt och Stegra, som också är ett test på hur snabbt kan vi tillåta, investera i och skala upp liknande projekt? Vi kommer ha många produktionskriser när vi bygger ny industri. Kina har också haft det men har också många års försprång. Hur vi ska hantera den icke linjära resan vi står inför är något vi måste lära oss att hantera. Svaret på den frågan avgör Sveriges framtida konkurrenskraft, menar Pontus.
Samtidigt spelar materialbristen en allt större roll som en dold strategisk risk. Den gröna och digitala omställningen kräver enorma mängder kritiska mineraler och sällsynta jordartsmetaller. Kina kontrollerar idag 90 % av världens förädlingskapacitet, vilket gör oss beroende av en aktör utanför vår kontroll.
-Utan nya gruvor och effektiv återvinning riskerar vi att stå still. Men för att svensk industri ska ha rätt förutsättningar krävs mer än att bara ha gruvorna – vi måste också kunna förädla råvarorna och säkerställa att det finns en marknad för produkterna. För att konkurrera med Kinas låga priser behövs en industripolitik som ställer krav på att europeiska tillverkare köper europeiska råvaror. Annars kommer vi fortsätta att välja det billigaste alternativet, oftast från Kina, vilket riskerar att slå ut vår egen industri. Det handlar alltså om att få till hela värdekedjan – inte bara delar av den – för att nå framgång, säger Pontus.
Dual-use-teknik – en ny tillväxtmotor
Ett nytt industriellt område växer fram: dual-use-teknik. Här möts innovationer som kan användas både civilt och militärt, och Sverige har potential att bli en av de ledande aktörerna. Kopplingen mellan försvar, industri och innovation förutspås bli en av landets största tillväxtmotorer fram till 2035. AI, robotik, cybersäkerhet och avancerade material är bara några av de områden som EU:s satsning Readiness 2030 fokuserar på – investeringar som även stärker Sveriges position inom många andra branscher.
Förenkla, investera och industrialisera
Sveriges framtid som industrination står och faller med vår förmåga att agera snabbt och strategiskt. Det handlar inte längre om att uppfinna mer, utan om att våga bygga det vi redan har skapat. Behålla FoU investeringar inom Sverige, snabbare tillståndsprocesser, riktade investeringar och ett fokus på genomförandekraft är avgörande för att vi ska kunna behålla vår position på den globala scenen.
-Framtiden för svensk industri är ljus, men bara om vi lyckas omsätta vår innovationskraft i konkret handling. Det handlar inte om att uppfinna mer – utan om att våga bygga det vi redan uppfunnit, avslutar Pontus.