Danske Bank har precis släppt ” The State of Nordic Impact Startups 2020” – Vad är det för rapport?
Det är en rapport där vi har analyserat 1018 impact startups i Norden för att ge databaserade insikter om segmentet. Det är tredje året i rad vi gör rapporten, i år med ett rekordstort dataset. Bolagen kommer från thehub.io, plusimpact.io samt Greentech Challenge.
Vad är impact startups?/ Vilka är med i rapporten?
I rapporten har vi analyserat de startupbolag som adresserar en eller fler av FN:s hållbara utvecklingsmål som kärnan av sin affär, och som dessutom har en skalbar affärsmodell. Litmustestet är att testa att ta bort den del som är ”impact” och då bör även själva ”affären” försvinna.
Varför har ni gjort den?
Vi inom Danske Bank vill hjälpa impact startups att växa och därmed öka sitt positiva bidrag till FN:s mål. Denna typ av bolag hoppas vi är framtiden, där hållbarhet är integrerat i affärsmodellen istället för en sidoverksamhet. Sedan vi publicerade den första rapporten 2018 har mycket hänt för att stötta dessa startups. När vi pratar med startups och investerare upplever vi dock att det finns vissa myter om denna typ av bolag som vi ville hjälpa till att öka transparensen inom. Därför har vi gjort en djupdykning i de 10 vanligaste myterna eller påståendena om impact startups och antingen bekräftar eller dementerar dem.
Vem är rapporten till för?
Rapporten är tänkt som datadrivna insikter för investerarcommunityt för att få fler att våga sig in på området, men även för startupekosystemet brett med syfte att bidra till kunskap inom de ämnen som hjälper dessa startups att växa.
Så om vi går in på själva rapporten – hur står vi oss i Norden?
Även om Norden har stor potential att bli ett globalt epicenter för impact startup segmentet är vi inte riktigt där ännu. I Europa är det Storbritannien som har flest antal impact startups, men Sverige har den relativt största övervikten av impact startups i ekosystemet.
Vad arbetar dessa startups med?
En viktig fråga är huruvida Nordens bolag faktiskt har lösningar för de absolut viktigaste problemen. Vår rapport visar att majoriteten av impact startups i Norden fokuserar på att lösa lokala problem i höginkomstländer, där färre fokuserar på lösningar som kan göra skillnad för de underliggande SDG-indikatorerna. I vårt dataset ser vi att 4 av SDG:erna sysselsätter hela 63% av Nordens startups. Det är lösningar inom 3 Hälsa och välmående (21%), 12 hållbar produktion och komsumtion (21%), 7 tillgång till ren och privärd el (11%) samt 11 hållbara städer och samhällen (10%)
Detta är inte förvånande givet hur investerare arbetar, med större fokus generellt på närliggande problem och lösnignar som går att marknadsföra. Däremot är mer komplexa lösningar gentemot låginomstländer underrepresenterat.
Okej men har då Nordiska startups kanske hittat lösningar inom de problem där det finns en betalningsvilja?
I rapporten Better Business Better World från 2017 (The Business and Sustainable Development commission) har man identifierat att lösningar till SDG:erna öppnar upp enorma marknadsmöjligheter. Speciellt inom fyra sektorer samlas ca 60% av betalningsviljan. Detta är inom Mat& Jordbruk, Städer, Energi&material samt Hälsa&välmående. Även om detta inte är exakt överlappande med SDG:erna försökte vi i förra årets rapport på en matchning. Det vi fann var att 67% av Nordens impact starutps faktiskt bidrar med lösnignar inom dessa sektorer. 33% fokuserar på möjligheter utanför dessa 4
Verkar det vara så att de helt enkelt är rätt ”normala”?
Vi ser att denna målgrupp använder sig att liknande skalbara affärsmodeller som övriga entreprenörer, många har redan erfarenhet av att ha grundat företag tidigare och det man gör nytt är att man integrerar impact för att förbättra omsättning och resultat.
Vad är det då som investerare upplever som det största hindret för att investera i dessa bolag? Det låter ju som ett bra case.
Investerare beskriver ofta att det finns ett behov av mer data och information för att våga ge sig in i impact investeringar. Vanligt förekommande är att man behöver mer data på hur impact investeringar avkastat historiskt, att man behöver mer transparens och information generellt samt att man upplever att det finns färre exit-möjligheter inom segmentet. Dessutom finns ett behov av mätbarhet, men även om det är tidigt i mätbarhetsdialogerna har 20% av nordiska impact startups kvanitifierat sin impact.
Det vår rapport visar är att impact startups skiljer sig åt sinsemellan, där impact startups har mer likhet med mer konventionella startups inom sin vertikal, än med övriga impact startups. Därför finns data att hitta hos traditionella källor. Därmed kan man säga att datan egentligen är lika ofullständig som för startupekosystemet som helhet.
Något som det ”generella” startupekosystemet kämpar med är ju att det finns alldeles för få kvinnliga grundare. Hur ser det ut bland impact startups?
vår rapport visar att det finns fler kvinnliga grundare bland nordiska impact startups (24%) jämfört med europeisk tech generellt (21%). Sverige har aningen fler kvinnliga grundare än sina Nordiska motparter. Däremot ser vi att det är en skev fördelning av kvinnor/män när man slår ut det på hög/lågteknologiska lösningar. Det finns en överrepresentation av kvinnor inom low-tech lösningar som program, events och konsumentvaror. Vice versa finns en överrepresentation av män inom högteknologiska lösningar. Utslaget per SDG är kvinnliga grundare främst underrepresenterade i SDG 1 (fattigdom) , 2 (hunger) , 7 (energi) , 8 (tilväxt och jobb) och 11 (hållbara städer).
Sammantaget kan man säga att det går åt rätt håll men 24% är såklart alldeles för lågt.
Hur ser det ut för svenska impact startups då?
Sverige har en relativt sett hög representation av bolag med lösningar inom SDG 3 (god hälsa och välbefinnande) (25% jmf med nordiskt medelvärde på 21%). I pandemins tidsålder kan man då ställa sig frågan om det kan hjälpa oss ur denna och kommande pandemier bättre jämfört med övriga världen? Vidare ser vi att bland svenska impact startups finns en lite högre andel med grundare som har grundat bolag innan.