Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Rädslan för att Fed ska knäcka konjunkturen har minskat

31 jan 2019

En av anledningarna till höstens kraftiga börsras var Feds bestämda åsikt att räntan skulle fortsätta höjas till en nivå på runt 3 procent, samtidigt som balansräkningen skulle fortsätta bantas. Det hela kokar ner till en rädsla för att Fed ska höja räntan så mycket att tillväxten i USA övergår i recession. Helt obefogad är inte den oron – Feds räntehöjningar är nämligen det som orsakat flest lågkonjunkturer i USA sedan andra världskriget. Varken börsuppgångar eller konjunkturcykler dör av hög ålder – de dör oftast av att en centralbank (läs Fed) har ihjäl dem.

Ordet tålmodig indikerar dock att Fed visserligen är redo att höja om det blir nödvändigt, men att man för närvarande tryckt på pausknappen i väntan på mer information om hur ekonomin mår och inflationen utvecklas. Skulle det bli oväntat svagt finns också möjligheten att t ex sluta banta balansräkningen. Den tidigare väntade räntehöjningen i juni, som för bara några månader sedan kändes ganska säker, kan nu mycket väl komma att flyttas fram till hösten. Fortfarande lutar det åt att Fed höjer räntan ytterligare en gång under året, men när 2019 är slut är sannolikt också höjningscykeln till ända för den här gången. 

Att Fed mjuknat är goda nyheter för aktiemarknaden som gillar låga räntor. Risken för recession bedöms minska, och kostnaden för att låna för privatpersoner och företag blir lägre. Det gynnar såväl konsumtion som investeringar och är bra för tillväxten i ekonomin. Förmodligen är även president Donald Trump nöjd, eftersom även han ogillar stigande räntor och fallande börser.  

Liten effekt på svenska boräntor
Vad Fed gör har i praktiken väldigt liten effekt på svenska boräntor. Fed har höjt räntan nio gånger sedan december 2015 samtidigt som svenska boräntor under samma period legat stilla, eller till och med sjunkit något på grund av ökad konkurrens från nya aktörer på marknaden. Om den Europeiska Centralbanken, ECB, däremot skulle börja höja räntan skulle det få större effekt för svenska bolånetagare då Riksbanken tittar mer på det som händer på nära håll i Europa än i USA.