Rår Corona-viruset på den spirande optimismen?

Rapportsäsongen ångar på för fullt i både Europa och USA. Även makroagendan är fullspäckad med viktig statistik. Coronaviruset fortsätter att skapa osäkerhet, men det förändrar inte vår syn att aktier har mer potential än obligationer på tolv månaders sikt.

Kvartalsrapporter och Coronavirus stjäl rubrikerna
I USA har över 60 procent av alla S&P 500-bolag nu släppt sina kvartalsrapporter. Så här långt har rapporterad vinsttillväxt varit 3 procent högre än väntat vilket är ungefär i linje med hur det brukar se ut. Om man tittar på vilka ord amerikanska företag använt vid sina presskonferenser så har faktiskt andelen positiva uttryck ökat markant det här kvartalet till den högsta nivån som setts sedan den amerikanska skattereformen i slutet av 2017. Så det tycks finnas en spirande optimism inför 2020. I Europa har bara 11 procent av bolagen släppt sina rapporter, men estimaten har börjat revideras upp vilket är ett positivt tecken. Andelen vinstvarningar inför rapportsäsongen har också varit den lägsta på nästan tre år.

Corona-viruset fortsätter samtidigt att dominera nyhetsflödet. Frågan är om börsoron skapar ett bra tillfälle att öka i aktier, eller om det är ett signifikant hot mot tillväxten. Vår uppfattning är att de senaste månadernas börsrally till stor del byggt på att tillväxten stabiliserats, och det är ingen tvekan om att viruset har en negativ inverkan – åtminstone tillfälligt. Förra veckan stängde till exempel flera globala teknikjättar och biltillverkare ner verksamheten i Kina. I en lista sammanställd av Reuters nämns både Electrolux och H&M bland de bolag som pekar på att viruset kan ha en kännbar inverkan på produktion och försäljning. Reserestriktioner kommer också att slå mot kinesisk tillväxt. Om historien säger något om framtiden så är det dock att effekterna på ekonomin i slutänden blir små, och att uppsvinget i konjunkturen kan bli kraftigt när oron så småningom blåser över. Viruset kan skapa ett bra ingångsläge på börsen för den som har kapital på sidlinjen, men ännu är det för tidigt att trycka på köpknappen. Vi behåller en liten övervikt i aktier och följer situationen noggrant.

Höjdpunkterna på veckans agenda
Den här veckan får vi viktig information om sentimentet bland företagen och utsikterna för tillväxt. Det är dock värt att ha i åtanke att inköpschefsindex för januari inte fångar upp Corona-viruset, och att siffrorna både nu och de närmaste månaderna kommer att vara svårtolkade.

Redan under måndagen väntar definitiva inköpschefsindex för alla stora länder och regioner från ISM, Markit och Caixin, och för svensk del från Silf/Swedbank. Om vi börjar på hemmaplan så visade inköpschefsindex äntligen ett rejält uppsving för svensk industri i januari. Att index steg var väntat, men uppgången var betydligt kraftigare än väntat. I USA ligger fokus på skillnaden mellan ISM-index (som ligger under 50 och ännu inte stabiliserats) och Markit PMI som visat hyfsad styrka. Senare under veckan kommer också inköpschefsindex för tjänstesektorn.

Den största makrohändelsen är dock den amerikanska jobbrapporten som släpps på fredag eftermiddag svensk tid. Dessutom kommer siffror över export och import i USA och Kina. Den amerikanska presidentvalskampanjen sparkar också igång på allvar i och med valet i Iowa. Alla blickar kommer att riktas mot vilken demokratisk kandidat som får flest röster eftersom det kan komma att påverka inflation, räntor och börs vid en eventuell valseger i höst.

Värderingen av aktier är inte låg, men inte heller överdrivet hög. Dessutom är den förväntade avkastningen på räntebärande papper låg. På grund av Corona-viruset förblir osäkerheten förhöjd i närtid, men den politiska risken har åtminstone minskat. Blir effekterna av viruset större än väntat så ökar dessutom chansen att centralbankerna vidtar försiktighetsåtgärder i form av mjukare penningpolitik. Knappast i Europa, men i USA finns möjlighet till ytterligare räntesänkningar och i Kina står både penning- och finanspolitiken till buds om det behövs. Vi behåller därför en liten övervikt i aktier.

Mer artiklar från Maria Landeborn