Under de senaste åren har svenska startups fått kämpa i motvind. En svagare konjunktur och ett alltmer selektivt riskkapitallandskap har tvingat bolagen att tänka om – och tänka nytt. Det som började som ett stålbad har på många sätt visat sig vara en nödvändig omställning.
-Vi ser en tydlig förflyttning från snabb tillväxt till långsiktig lönsamhet. Det har varit sunt för det svenska startup-klimatet, och skapat bättre förutsättningar för internationell expansion, säger Stefan Granlund, Head of Growth & Impact på Danske Bank.
När traditionella riskkapitalflöden sinade, vände sig allt fler startups till banken. Bankfinansiering – tidigare betraktat som ett komplement – har blivit en naturlig och växande del av finansieringsmixen. Enligt siffror från 2024 säkrade europeiska startups 18,7 miljarder euro i riskkapital, samtidigt som bankfinansieringen ökar kraftigt i takt med att bolag söker stabilare och mer långsiktig finansiering.
-Det nya normala är hybridfinansiering – en kombination av traditionellt bankkapital och innovativa finansieringslösningar. Det är en modell som särskilt gynnar bolag med en skalbar affärsmodell och stabila intäkter, fortsätter Stefan.
Hybridfinansiering möjliggör tillväxt utan att kompromissa med ägarstruktur eller bolagets finansiella hållbarhet. Särskilt scaleups med repetitiva intäktsströmmar – som SaaS, e-handel eller plattformslösningar – kan dra nytta av en finansieringsstrategi där banklån används parallellt med venture capital eller alternativa instrument som revenue-based finansiering.
-Vi uppmanar bolag att tänka strategiskt. Att kombinera olika kapitalkällor på rätt sätt kan vara avgörande för att klara nästa steg i tillväxtresan, säger Stefan.
För svenska tillväxtbolag innebär det ett paradigmskifte: tillväxt till varje pris ersätts av hållbar skalbarhet. I det landskapet blir hybridfinansiering inte bara ett alternativ – utan ett konkurrensverktyg.