När försvar och teknik möts uppstår både friktion och drivkraft. Det blev tydligt under en paneldiskussion på Techarena, där bland annat Danske Banks Head of Growth & Impact, Stefan Granlund, deltog tillsammans med företrädare från branschorganisationer och startupsektorn. Samtalet kretsade kring hur svenska startups kan spela en större roll i ett säkerhetspolitiskt landskap som förändras snabbt – och vad som krävs för att lyckas.
Ökad betydelse
En av panelens tydliga insikter var att den globala geopolitiska utvecklingen har skapat en ny dynamik för försvarssektorn, där finansiering och samarbete fått allt större betydelse. Åsa Larsson, senior underwriter på EKN, som modererade paneldiskussionen lyfte fram hur dessa förändringar påverkat både investeringar och garantier inom sektorn:
– Den globala geopolitiska utvecklingen har gjort att försvarsutgifterna skjutit i höjden. Förra året investerade EU hela 380 miljarder euro i försvarsmateriel. EKN har också märkt av att försvarssektorns betydelse ökat markant och idag utgör denna bransch den största delen av EKN:s garantiportfölj, större än någon annan bransch, sa Åsa.
Dual use som dörröppnare
En av de tydligaste slutsatserna var att så kallad dual use-teknik – lösningar som kan användas både civilt och militärt – i praktiken är en förutsättning för många nystartade bolag. Inträdesbarriärerna till försvarsmarknaden är höga, med långa upphandlingar, omfattande regelverk och komplexa kravbilder. För en startup utan historik eller kassaflöde är det sällan möjligt att enbart rikta sig mot militära kunder.
Eivind Vogel-Rödin vd på det svenska bolaget Waamlabz, som utvecklat en lösning för 3D-printning av reservdelar i metall, delade sin bild av den tuffa situationen.
-En civil affär ofta är avgörande för att överleva tillräckligt länge för att kunna adressera försvarssektorn. Vi är en dual-use startup och det är nyckeln till vår överlevnad faktiskt, sa Eyvind.
Drönarteknik är ett tydligt exempel. Civila tillämpningar driver volymer, användardata och teknikutveckling, samtidigt som militära behov accelererar innovation inom exempelvis autonomi och motmedel. Utvecklingen på slagfältet i Ukraina har på kort tid pressat fram nya lösningar inom elektronisk krigföring och robusta system. Innovation som i sin tur spiller över på civila användningsområden,
Kapitalet är på väg, men inte framme
Tillgången till kapital pekades ut som ett av de största hindren för tillväxt. Historiskt har svenska investerare haft en avvaktande hållning till försvarsteknik. Jämfört med exempelvis Finland och Danmark, där finansiering av försvarsrelaterade bolag har längre tradition, har svenska aktörer varit mer restriktiva.
Stefan Granlund, Head of Growth på Danske Bank, menar att den största utmaningen har varit just tillgång till kapital.
-Vi släppte en rapport i november 2025 där vi såg att när det gäller investeringar i försvarsteknik är Finland i framkant, följt av Danmark, Norge och Sverige. Jag tror att en del av förklaringen är att Finland har en historia av krig och att Danmark varit med i NATO från start. Det har gjort att finansbolagen där är mer involverade och det har inte varit samma problem som i Sverige. Här har det däremot varit svårare, framför allt för bankerna och riskkapitalet, som inte kunnat finansiera försvarssektorn förrän ganska nyligen.
Madelene Rydén, Director Defence vid Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), håller med.
-Det behövs finansiellt stöd, men ur vårt perspektiv är det allra största hindret regelverken – de är väldigt hårda i Sverige. Vi har ISP, Inspektionen för strategiska produkter, och handläggningstiderna är extremt långa här, det handlar om många månader. Och det spelar ingen roll om det gäller dual use eller mer traditionell försvarsteknik – reglerna är lika tuffa.
Är vinden påväg att vända?
Panelen var dock enig om att en attitydförändring är påtaglig. Försvar ses i dag i högre grad som en förutsättning för att värna demokrati och stabilitet. Nya fonder etableras, pensionskapitalets mandat justeras och bankerna bygger upp särskild kompetens inom området. Samtidigt kvarstår utmaningar. Många satsningar är fortfarande inriktade på större etablerade leverantörer, medan mindre underleverantörer och nischade teknikbolag har svårare att ta del av de ökade anslagen.
Från Danske Banks håll lyftes även vikten av långsiktighet. Försvarsprojekt har ofta betydligt längre ledtider än traditionella tech-investeringar. Riskkapital med fem års horisont är sällan tillräckligt. Här krävs investerare som förstår branschens cykler och är beredda att följa bolagen över tid.
Samverkan som konkurrensfördel
Trots utmaningarna präglades diskussionen av framtidstro. Sverige har en stark teknisk tradition och en etablerad modell för samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. Runt Linköping, med Saab och Linköpings universitet som nav, finns ett tydligt exempel på hur kluster kan skapa internationell konkurrenskraft.
För svensk försvarsteknik handlar det ytterst om mer än affärer. Det handlar om att omsätta teknisk spets i konkret förmåga. Och att göra det i en takt som motsvarar omvärldens krav.
Och om paneldeltagarna fick peka ut tre huvudsakliga framgångsfaktorer för att skala upp svenska försvars- och teknikbolag idag så var det ganska enade.
Madelene lyfte behovet av förenklat regelverk och möjligheten att snabba upp processerna.
-Utöver regelverken så är samarbetet mellan etablerade, större företag och de nya, mindre aktörerna på marknaden en oerhört viktig faktor. Dessutom är det avgörande att du som ny på området förstår kraven och har en tydlig bild av vad du ger dig in på, avslutade hon.
Både Eivind och Stefan lyfte vikten av samarbete.
– Det handlar bland annat om snabbhet från idé till produktion. Men en annan viktigt faktorn är att ingen lyckas ensam: ekosystemintegration och strategiska partnerskap är avgörande. Se till att samarbeta med myndigheter och föra en öppen dialog kring utmaningarna, avslutade Eivind.
Stefan fyllde i.
– Tveka inte att ta kontakt med andra företag som verkar inom samma bransch men som har kommit lite längre i sin bolagsresa. Min uppfattning är att ekosystemet är ganska öppet för att diskutera och dela med sig av idéer.