De senaste åren har ISK-sparande blivit populärt tack vare den låga schablonskatten, som har varit fördelaktig jämfört med att betala traditionell vinstskatt på 30 procent. Men till följd av det senaste årets stigande räntor ökar nu skatten återigen på ISK och kapitalförsäkringar.
Detta innebär att man behöver få en högre avkastning än tidigare på sparandet för att ISK ska vara skattemässigt fördelaktigt.
ISK lanserades för drygt tio år sedan, och som lägst var skatten nere på 0,27 procent. Det var dock betydligt lägre än vad som från politiskt håll avsågs när sparformen skapades, och därför höjde den socialdemokratiska regeringen skatten på ISK och kapitalförsäkringar både 2016 och 2018.
Nu gör stigande räntor att skatten stiger ytterligare. Skatten baseras på statslåneräntan som för 2023 som nu har fastställts till 2,62 procent. Det innebär att skatten på ISK nästa år blir 1,09 procent.
Ett ISK-konto med ett värde på en miljon kommer därmed att beskattas med cirka 10 900 kronor.
Är ISK fortfarande fördelaktigt?
ISK är fortfarande ett bra val för långsiktigt sparande trots den högre skatten. Den stora skillnaden är att man behöver få en högre årlig avkastning än tidigare för att ISK ska vara skattemässigt förmånligt.
I dagsläget behövs en årlig avkastning på 3,6 procent för att ISK ska vara ett bättre val än en vanlig depå. Detta innebär exempelvis att långsiktigt sparande i aktier och aktiefonder fortfarande bör placeras på ISK då den förväntade årliga avkastningen är högre än 3,6 procent.
Även blandfonder och portföljer med en förväntad avkastning på över 3,6 procent per år kan placeras på ett ISK.
Kommer skatten att förbli hög?
Skatten på ISK styrs av hur hög statslåneräntan är i slutet av november varje år. Det betyder att om räntan stiger så ökar skatten på ISK, och vice versa. Att Riksbanken de senaste 18 månaderna har höjt styrräntan från 0 till 4 procent gör att statslåneräntan har stigit kraftigt och då ökar även skatten på ISK.
På lång sikt väntas Riksbankens styrränta vara lägre än idag, vilket innebär att skatten på ISK också väntas bli lägre, men sannolikt faller den inte till en lika låg nivå som då styrräntan var noll.
Det pågår också en politisk debatt om att sänka skatten på ISK, och de så kallade Tidöpartierna utlovade i samband med valrörelsen att införa ett skattefritt belopp på 300 000 kronor på ISK under mandatperioden. Hittills har andra frågor prioriterats högre, och något konkret förslag har ännu inte presenterats.
När bör man inte välja ISK?
ISK är inte ett bra val för sparande med en förväntad årlig avkastning på under 3,6 procent. Att ha större summor likvida medel (cash) på ISK är därför inte att rekommendera. Korta räntefonder är också ett exempel på en investering med en relativt låg förväntad avkastning.
Det är också värt att nämna att förluster på ISK inte är avdragsgilla, och att schablonskatten utgår varje år oavsett om sparandet har gett en positiv eller negativ avkastning.