Efter 8 år av nollränta höjde Riksbanken i maj förra året styrräntan till 0,25 procent. Sedan dess har Riksbanken gjort ytterligare fem höjningar och idag ligger styrräntan på 3 procent. Aldrig tidigare har styrräntan höjts så mycket på så kort tid. Bakgrunden till räntehöjningarna stavas ”hög inflation” vilken på alla sätt behöver tryckas ned och för Riksbanken är just räntehöjningar ett betydande verktyg.
Riksbankens räntehöjningar påverkar hushåll som har bolån i form av betydligt högre bolåneräntor. Detta i kombination med hög inflation som innebär dyrare mat, högre elräkningar, etc, gör att många hushåll oroar sig för sin ekonomi och för framtiden. Om man ska tro prognosmakarna är ytterligare räntehöjningar att vänta.
Men hur mycket mer kan räntan gå upp egentligen? Och när går räntan ned igen? Danske Banks chefekonom, Michael Grahn ger sin syn på läget:
– Tyvärr behöver nog hushållen ställa in sig på fortsatta kraftiga räntehöjningar från Riksbanken. Vi på Danske Bank bedömer att det först blir en 75 räntepunkters höjning i april följt av ytterligare 50 räntepunkter i slutet av juni. Det betyder att Riksbanken styrränta kommer att ligga på 4.25 procent lagom till att semestrarna börjar. Ungefär hälften av alla hushåll har rörliga boräntor och de som har fasträntelån har ofta en kort löptid. Det betyder att de flesta hushåll kanske redan under sommaren blir varse den fulla effekten av Riksbanken räntehöjningar.
Varför tror ni att Riksbanken fortsätter höja så mycket, de höjde ju jättemycket redan förra året?
– Skälet är att den underliggande inflationen är mycket högre än vad Riksbanken förväntat sig. I februari var inflationstakten mätt som KPIF exkl. energi, alltså det vi kallar kärninflationen, 9,3 procent viket var 1,3 procentenheter över Riksbankens prognos. Det är en mycket stor avvikelse. Och vi bedömer att den avvikelsen närmar sig 2 procentenheter när vi får inflationsutfallet för mars. Riksbanken lär därmed känna sig mycket pressad av att inte ha inflationsutvecklingen under kontroll och därför tror vi man tar i ”extra mycket” för att se till att inflationstakten verkligen vänder ner, säger Michael Grahn och fortsätter:
– Nu gör vi ju själva bedömningen att inflationen kommer att vända ner inom någon eller några månader. Men det är långt ner till målet på 2 procent. Och vi tror inte att inflationen fallit tillbaka dit förrän om ungefär ett år. Och först då kan Riksbanken börja sänka räntan igen. Och när man börjar sänka så tror vi det sker i normala steg. Kanske 25 räntepunkter per möte.