Den 21 april godkände EU-kommissionen den taxonomi som definierar gröna tillgångar och styr kapitalflöden mot hållbara investeringar. Taxonomin är en viktig del i EU:s handlingsplan för finansiering av en hållbar tillväxt. Hur påverkar taxonomin ditt företag och vilka ekonomiska fördelar finns för företag som redan nu arbetar aktivt med hållbarhet?
Lyssna till Roger Josefsson, Hållbarhetschef Danske Bank Sverige, och Anders Gullesjö, Företagsmarknadschef Danske Bank Sverige, när de diskuterar de nya regelverken och hur dessa regelverk påverkar företagens framtida finansieringsmöjligheter samt möjligheterna med grön finansiering.
Titta på webinaret här (10 minuter).
Efter webinaret svarade Roger och Anders på frågor under en kortare chatt:
Grön finansiering – frågor och svar
Med gröna investeringar önskas givetvis gröna krediter, hur ser räntekostnaden ut för dem, kan vi förvänta oss en lägre ränta för dessa?
I dagsläget uppgår den så kallade ”greenium”, den gröna ränterabatten, i de flesta fall till någonstans i trakten kring 0,1 procentenheter. Det ska dock också ses som en försäkring mot betydligt högre finansieringskostnader när annan reglering implementeras, t.ex. förändringar i bankens kapitalkrav som kan göra skillnaderna i lånekostnad betydligt högre.
Ser ni att det kommer finnas utrymme för rabatter på gröna investeringar också för det som inte klassats i taxonomin? T.ex. branscher som ej är med/egna analyser?
Detta är lite mer oklart, beror bland annat på hur stor förbättring det ger och hur ”grönt” företaget som helhet är.
Det var mycket kritik mot EU-taxonomin där svenska paradgrenar som skogsskötsel och vattenkraft inte räknas som gröna. Hur blir det med det?
Taxonomin är betydligt mer ambitiös på miljöområdet och nöjer sig inte med att bara se på de direkta klimateffekterna. Vattenkraft har till exempel inga koldioxidutsläpp, men kan ge upphov till andra negativa effekter som minskad biologisk mångfald, utöver det enkla faktum att den ofta genererar stora utsläpp och andra miljöproblem i anläggningsfasen. Som det ser ut idag klarar sig förmodligen svenskt skogsbruk förhållandevis väl, men det råder stor osäkerhet. Vad som verkar klart är att det ökar den administrativa bördan även på mindre skogsägare; de ska t ex kunna redovisa en skogsvårdsplan och tydligt visa att skogen kommer binda mer kol än i ett basscenario.
Hur ser ni på fortsatt finansiering av kol och andra fossila bränslen?
Fossila bränslen har en brant uppförsbacke framför sig. Utan tydliga och mätbara förbättringar går de antagligen samma öde till mötes som kolutvinningen, där vi har valt att – i princip – ta bort alla våra exponeringar. Vi vill vara drivande kraft bakom omställningen, vilket innebär att vi inte heller kan säga blankt nej, utan behöver se till att företagen verkligen gör en omställning. Inom dessa områden är det förstås oerhört viktigt att vi uppdaterar våra villkor och regelbundet omprövar vår ståndpunkt. Såväl politiken som forskningen och tekniken tar just nu jättekliv inom hållbarhetsområdet, det behöver vi avspegla i våra policies och i vår finansiering.
Hur vet jag om min investering är grön?
I dagsläget så använder vi oss, framförallt avseende mindre lån, av certifieringar, branschstandarder, t.ex. för fastigheter. Detta system kommer vi att bygga ut till att omfatta flera sektorer. Gemensamt för alla är att de behöver klara kraven som ställt upp i EU:s taxonomi. I större projekt (>100MSEK) tar vi in all information och gör en egen genomlysning.
From the pool of green investment available, which sectors will see greater interest and in which order – wind, solar, advanced biofuels, batteries or CCS?
According to the taxonomy, Wind and solar are green almost by default, so these areas will, of course, generate lots of interest. Batteries are already labelled as an important project of common European interest, so it will surely be met with a lot of interest, but also gain public support. Carbon Capture & Storage/Sequestration (CCS) is a highly interesting and necessary technique that Sweden is in the forefront of, but it is still quite expensive. That said, CCS is probably the only way forward for, and to give an example, much of the fossil dependent energy production in Eastern Europe, at least in the short run.
Fler artiklar kring hållbarhet:
Storföretagens klimatmål skapar huvudbry för underleverantörer
Halvera Sveriges utsläpp och skapa innovativa exportmöjligheter
Lantmännen växer med grön finansiering
Hållbarhetslänkade lån på frammarsch
Podd: Varför är banker intresserade av hållbarhet?