För bara ett halvår sedan befann vi oss mitt i ett brutalt börsras. På drygt en månad föll ett globalt aktieindex med över 30 procent – det kraftigaste raset någonsin på så kort tid. Sedan dess har hela tappet hämtats in och såväl amerikanska aktier som ett globalt aktieindex har slagit nya kursrekord den senaste tiden.
Drivkrafterna bakom börsuppgången är flera. Till en början handlade det främst om penningpolitiska stimulanser; räntesänkningar och gigantiska obligationsköp från världens centralbanker. Därefter följde de stora finanspolitiska stödpaketen för att skydda företag från att gå omkull och konsumenter från förlorad inkomst. Fokus riktades sedan mot minskad smittspridning tack vare karantän och reseförbud, och därefter sattes hoppet till lättade restriktioner som snabbt ledde till ökad ekonomisk aktivitet.
Även om börsen har noterat nya kursrekord så är ekonomin i betydligt sämre skick än för ett halvår sedan. Arbetslösheten är högre, konsumtionen lägre och investeringarna ser ut att dröja. Samtidigt är sparandet högt. Att börsen handlas på rekordnivå betyder inte heller att alla sektorer gått lika bra. Skillnaden mellan de svagaste och starkaste är enorm. Medan IT-sektorn stigit 37 procent sedan årsskiftet, har energisektorn backat 38 procent. Sällanköpsvaror och kommunikationstjänster hör också till vinnarna på de strukturella trender som förstärkts av krisen, medan bank och industri halkat efter.
Högst potential i amerikanska aktier
Att makrostatistiken har uppsida kvar och att cykliska sektorer inte hängt med i börsrallyt ser vi som en möjlighet. Vi väntar oss att återhämtningen i världsekonomin fortsätter under året som kommer, och det kommer på lite sikt att gynna även de mer cykliska delarna av börsen som då kan ta över som draglok. Därför ser vi fortsatt potential i aktier det närmaste året och behåller en liten övervikt i aktier jämfört med obligationer.
Vi föredrar den amerikanska aktiemarknaden framför den europeiska. Tillväxten i USAs ekonomi är högre och den politiska risken lägre. IT- och sällanköpssektorn gynnas av den ökade digitaliseringen som följt med coronakrisen, och de väger tungt på den amerikanska börsen. I Europa är det bank och industri som utgör de största tårtbitarna på aktiemarknaden. Så småningom kommer de att gynnas av högre tillväxt, men vi bedömer att det dröjer lite. Cyklisk exponering hämtar vi hellre genom en övervikt i tillväxtmarknader med fokus på Asien. Kina var först in och först ut ur krisen, och ekonomin fortsätter att växla upp vilket även gynnar andra asiatiska marknader. Vinsttillväxten är och väntas förbli betydligt högre än på utvecklade marknader, och värderingarna är attraktiva.
Vi väntar oss att räntorna förblir låga under lång tid framöver, men att de kan röra sig något uppåt i takt med att återhämtningen fortskrider. Det låga ränteläget innebär att avkastningen på statsobligationer är väldigt låg i dagsläget, och den riskerar dessutom att bli ännu lägre om räntorna stiger eftersom det innebär sjunkande obligationspriser. Trots det har statsobligationer förstås en given plats i portföljen för att stabilisera och bevara värde om volatiliteten stiger igen.
För att öka den förväntade avkastningen något kan man spetsa ränteportföljen med företagsobligationer av typen investment grade (IG). Den förväntade avkastningen är högre än på statsobligationer, men risken är lägre än i high yield (HY). IG gynnas dessutom av centralbankernas obligationsköp, som kommer att ge stöd åt priserna om krisen skulle förvärras. Vi har också en övervikt i tillväxtmarknadsobligationer. Räntenivåerna på tillväxtmarknader är högre än på utvecklade marknader, och det finns fortfarande utrymme för spreadarna att krympa. Dollarförsvagningen är dessutom gynnsam för tillväxtländer och företag med skulder i dollar.
Som kund i Danske Bank
Detta är ett utdrag ur Danske Bank House View inför fjärde kvartalet 2020. House View är Danske Banks marknadssyn på 3-12 månaders sikt. Som kund i Danske Bank får du löpande ta del av Danske Banks fullständiga marknadssyn och aktuella investeringsstrategi.