I spåren av stigande räntor och hög inflation blev stämningen på den svenska företagsobligationsmarknaden mer negativ under 2022 varpå kreditriskpremierna steg. Volymerna av nya företagsobligationer som gavs ut under året sjönk till 142 miljarder kronor. Det är en kraftig nedgång jämfört med de 210 miljarder kronor i obligationer som gavs ut under 2021. Det framgår av en ny analys som Danske Bank gjort.
En del av nedgången i emissionsvolymer berodde på att de svenska fastighetsbolagen var betydligt mindre aktiva på kapitalmarknaden under 2022 än under tidigare år. Främst berodde det på att de stigande räntorna gjorde att det blev betydligt dyrare för fastighetsbolagen att låna pengar på obligationsmarknaden. Totalt gav de svenska fastighetsbolagen ut 51 miljarder kronor i nya obligationer i svenska kronor under 2022. Det var närapå en halvering jämfört med de 96 miljarder som bolagen gav ut under 2021.
Överlag befinner sig både räntor och kreditriskpremier i såväl Sverige som utomlands nu på en betydligt högre nivå än för ett år sedan. Det gör att avkastningen från företagsobligationer på det hela taget nu ser mer attraktiv ut än tidigare. Samtidigt finns stora osäkerheter kvar vad gäller utsikterna för inflationen, räntorna och konjunkturen. Under 2023 kommer världens centralbanker att fortsätta sin balansgång på slak lina i avvägningen mellan att hålla inflationen schack och att inte strama åt ekonomin för mycket.
I en analys som Danske Bank nyligen gjort om utvecklingen på företagsobligationsmarknaden 2023, förväntas en totalvolym av nya företagsobligationer i Sverige landa på 140–160 miljarder kronor. Det kan jämföras med de 142 miljarder obligationer som gavs ut 2022 och med de 170 miljarder kronor av obligationer som förfaller under året.
– En bidragande orsak till de relativt lågt ställda förväntningarna för emissionsvolymerna är att vi tror att volymerna nya obligationer från fastighetsbolagen kommer att förbli på en låg nivå också under 2023, säger Louis Landeman, chef för kreditanalys på Danske Bank Sverige och fortsätter:
– I ett makro- och ränteläge som är mer utmanande kan pressen på fastighetsvärden komma att öka. Därmed tror vi att många företag i sektorn under 2023 primärt kommer att arbeta med att sänka sin skuldsättning, inte minst för att försvara sina kreditbetyg. Vi bedömer också att flera bolag kommer att sträva efter att öka andelen lån från bank då prissättningen på dessa just nu framstår som mer attraktiv än räntorna på obligationer.
När konkurrensen om finansiering hårdnade under 2022, med högre volatilitet och mer avvaktande investerare, blev obligationer i hållbart format inte bara en möjlighet att attrahera större intresse utan för många företag också en dörröppnare för att överhuvudtaget få tillgång till kapitalmarknaden.
Under 2022 gavs totalt 64 miljarder kronor hållbara* företagsobligationer ut på den svenska marknaden. Även om det var en minskning jämfört med 2021 ökade ändå de hållbara obligationerna som andel av den totala marknaden. Totalt utgjorde hållbara obligationer hela 45 procent av den utgivna volymen företagsobligationer i svenska kronor under året.
*Hållbara obligationer omfattar förutom miljömässig hållbarhet även sociala hållbarhetsaspekter och investeringar. Med andra ord kan en hållbar obligation finansiera både gröna och sociala projekt, samt obligationsutställarens hållbarhetsmål. Hållbara obligationer följer principerna för gröna-, sociala- och/eller hållbarhetslänkade obligationer.