Den svenska företagsobligationsmarknaden har vuxit enormt de senaste åren. Förra året var något ett rekordår då emissionsvolymen uppgick till hela 210 miljarder kronor. Inledningen av 2022 har dock präglats av stigande räntor och fallande emissionsvolymer.
Enligt en ny rapport som Danske Bank publicerat idag har 41 miljarder kronor emitterats på den svenska marknaden under perioden januari tilll och med mars i år, vilket är en minskning med 25 procent jämfört med motsvarande period förra året.
– Kriget i Ukraina är en förklaring till den minskade riskaptiten. En annan är oron kring stigande inflation och påföljande åtstramningar från världens centralbanker, säger Louis Landeman, chef för Kreditanalys på Danske Bank.
I februari hade även svenska fonder i företagsobligationer ett utflöde på drygt fem miljarder kronor vilket påverkade nyemissionsmarknaden negativt. Under mars fick dock dessa fonder nya inflöden på dryga 500 miljoner kronor och samtidigt kom nyemissionsaktiviteten igång igen.
– Det är positivt att aktiviteten kom igång igen i slutet av kvartalet. Det indikerar att tillgången på riskvilligt kapital är fortsatt god och att företagen är beredda att acceptera de högre räntenivåerna. Efter den prisjustering som skedde i början av året är vår bedömning att värderingarna på företagsobligationer nu är mer rimliga. Men samtidigt ska man komma ihåg att en högre riskpremie är motiverad eftersom osäkerhet fortfarande är stor, både när det gäller konjunkturutsikterna och ränteläget, säger Louis Landeman.
Centralbankernas stimulanser har bidragit till att riskpremierna i många tillgångsslag fallit till rekordlåga nivåer, med ökat risktagande och högre skuldsättning som följd. När nu stimulanserna trappas ner kan det medföra fallande tillgångspriser och stigande finansieringskostnader.
– Många centralbanker, inklusive Riksbanken, har varit sena att reagera på den stigande inflationen så för att behålla trovärdigheten kring inflationsmålet finns nu en risk att de behöver kompensera med en serie räntehöjningar framöver. Då blir osäkerheten kring konjunkturförloppet framöver stor vilket i sin tur påverkar värderingen av olika tillgångar som aktier, fastigheter och obligationer, säger Louis Landeman.
De kommersiella fastighetsbolagen är en sektor som är särskilt sårbar i en miljö med stigande räntor. Under det första kvartalet i år stod fastighetssektorn för cirka 45 procent av volymen nyutgivna företagsobligationer i Sverige.
– De flesta större fastighetsbolagen i Sverige har i dagsläget en hälsosam intjäning och sunda kreditnyckeltal. Samtidigt har sårbarheten i sektorn ökat på grund av höga fastighetsvärderingar och stigande skuldvolymer. Det finns därför all anledning att vara vaksam på utvecklingen av fastighetsbolagens kreditkvalitet framöver, säger Louis Landeman.