Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

SPAC-bolag är ingen given framgångssaga

SPAC, Special Purpuse Acquisition Company, är en typ av skalbolag som har funnits länge på börsen i USA. Sedan en tid tillbaka är det även möjligt att notera den här typen av skalbolag på Stockholmsbörsen, och först ut för svensk del är investmentbolaget Bure, som noterar Bure AQC.

Att investera i ett SPAC-bolag som letar efter intressanta uppköpsobjekt på den onoterade marknaden låter spontant väldigt intressant. För en privat investerare med begränsad tillgång till kapital är det mycket svårt att över huvud taget komma in som ägare i onoterade bolag – men genom en SPAC är det faktiskt fullt möjligt. Normalt sett ska ett uppköpsförslag presenteras inom två år från att kapital tagits in från investerarna, och gillar man inte förslaget finns möjlighet att rösta nej och få tillbaka pengarna.

När det gäller AQC ser villkoren lite annorlunda ut. Bolaget har 36 månader på sig att hitta ett objekt, och sedan betalas maximalt 10 procent av kapitalet tillbaka till de som eventuellt röstar nej. Det innebär att om objektet som presenteras ratas av många investerare, så riskerar man att bli kvar som ägare ändå vare sig man vill eller inte.

Man bör också ha i åtanke att det finns en alternativkostnad till att ha pengarna stående i ett skalbolag under 2-3 år. Historiskt har börsen stigit 8-10 procent per år i genomsnitt, vilket alltså är den avkastning du riskerar att gå miste om under tiden. Givetvis kan börsen stiga mer än så, eller falla för den delen.

Under fjolåret rådde viss hysteri kring SPAC-bolagen på börsen i USA. ALLA nynoterade SPAC-bolag steg nämligen under den första handelsdagen. I genomsnitt var uppgången 6,5 procent, trots att bolagen vid noteringstillfället inte innehåller något annat än en summa pengar och en (ibland ganska vag) beskrivning av vad man har som mål att köpa. Det största intresset för att handla aktier i SPAC-bolag kom inte helt otippat från riskvilliga privatpersoner. Enligt Bank of America stod retailkunder för 40 procent av den omsatta volymen i SPAC-aktier på deras plattform mellan juli och december 2020, vilket är dubbelt så mycket som i andra bolag.

Totalt finns det idag över 370 SPAC-bolag i USA som letar efter onoterade företag att köpa upp. Dessutom finns det gott om stora riskkapitalfonder som letar efter samma typ av objekt. Konkurrensen om de onoterade företagen är med andra ord stenhård, och det kan förstås påverka priset köparen i slutänden får betala. Och blir priset högt, tar det längre tid innan investeringen blir lönsam – om den blir det.

Historiskt har SPAC-bolag haft en ganska deprimerande utveckling efter att själva uppköpet har genomförts. University of Florida har gjort en genomgång av avkastningen för investerare som köpt aktier i en SPAC under den första handelsdagen efter ett genomfört uppköp mellan 2012 och 2020.

Efter ett år är avkastningen i genomsnitt -15,6 procent. Efter tre år är avkastningen fortfarande i genomsnitt -15,4 procent, men spannet mellan högsta och lägsta avkastning är mycket stort och sträcker sig från -98 till +88 procent.
Att investera i ett SPAC-bolag kan låta spännande, men historien visar att det är långt ifrån en given framgångssaga.