Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Stor oro på världens aktiemarknader – tips om hur du kan tänka

Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank i Sverige, går igenom den senaste utvecklingen i Ukraina och vad den betyder ur ett investeringsperspektiv.

Kursrörelserna på de finansiella marknaderna har varit stora den senaste tiden, och oron har tilltagit i och med kriget i Ukraina. Investerarna har sålt högrisktillgångar som aktier och sökt sig till trygga hamnar som obligationer, dollar och guld, som alla ökat i värde den senaste tiden.

Vi anser dock inte att det är läge att drabbas av panik, sälja av och lämna börsen nu, utan för en långsiktig investerare är det bättre att hålla fast vid den långsiktiga planen. Börserna har redan fallit kraftigt sedan årsskiftet och Stockholmsbörsen är en av de aktiemarknader som backat mest, förutom den ryska. Flera börser befinner sig nu i korrektion, det vill säga nedgången från toppen är mer än 10 procent. Vi anser att det innebär att en rysk invasion samt påföljande sanktioner till stor del är inprisade av marknaden nu. Börsnedgången kan mycket väl fortsätta de närmaste dagarna eller veckorna, men på 3-6 månaders sikt förväntar vi oss att börserna står högre än idag. När ett krig historiskt brutit ut har till en början lett till branta kursfall, men sex månader senare har börsen som regel stått högre än innan kriget började.

Det finns trots allt vissa åtgärder vi tycker att man kan vidta. Ett alternativ vi anser att investerare bör överväga är att rebalansera portföljen. Med tanke på årets svaga börsutveckling så kommer aktieandelen att ha minskat, och genom att sälja av en del obligationer och istället öka aktieandelen så återställs den ursprungliga balansen. Rebalansering är ett strukturerat sätt att köpa mer aktier när börsen gått ner, och att ta hem lite vinst i perioder då börsen gått starkt.

Konsekvenser för räntor och penningpolitik

Redan innan den ryska invasionen var energipriserna höga och när kriget bröt ut steg de ytterligare. I Europa har hushållen fått uppleva skenande gaspriser under vintern, och oljepriset har klättrat till över 100 dollar per fat. Det kan i sin tur leda till stigande livsmedelspriser och högre fraktpriser, vilket kortsiktigt kan pressa upp inflationen.

Stigande priser urholkar konsumenternas köpkraft, särskilt i Europa. För tillfället är vår syn att kriget inte har avgörande betydelse varken för utvecklingen i ekonomin eller för centralbankernas agerande framöver, men osäkerheten är högre än vanligt. En möjlighet är att om energipriserna förblir höga så är det i sig åtstramande, och då kan framför allt ECB komma att vänta något längre med en första räntehöjning. Vi bedömer däremot fortfarande att den amerikanska centralbanken, Fed, kommer att höja räntan som planerat i år.

Hur tuffa blir sanktionerna?

Fortfarande finns en osäkerhet kring hur omfattande sanktionerna mot Ryssland till slut blir. Marknaden räknar i viss mån med att de europeiska länderna kommer att ta hänsyn till egna ekonomiska intressen vilket begränsar hur hårt de kommer att gå fram. Tyskland vill helst inte ha för hårda sanktioner mot banker eller energisektorn, Italien vill inte att lyxvaror omfattas, Holland vill undanta diamanter, och så vidare. Exakt vad unionen kommer överens om, och vad som undantas från sanktionslistan, återstår att se.

Det kan trots allt vara så att EU-länderna den här gången bedömer att det är nödvändigt att straffa Ryssland hårt, även på bekostnad av egna intressen. Om sanktionerna inte är så hårda att de avskräcker Putin från en fortsatt offensiv finns en risk att det här inte blir Rysslands sista militära operation.

Vi behåller en neutral vikt i aktier

Sedan i slutet av november har vi haft en neutral vikt i aktier, vilket rent konkret innebär att investerare bör ha samma aktieandel i portföljen som de förväntar sig att ha på lång sikt – varken mer eller mindre. I grund och botten är ekonomin och arbetsmarknaden stark. Stigande oljepriser kan påverka hushållen negativt, men hushållen har ett högt sparande och varukonsumtionen ligger på en mycket hög nivå. Det finns med andra ord utrymme för konsumtionen att normaliseras utan att det för den sakens skull innebär att vi går in i en lågkonjunktur. Därmed bör det också finnas goda förutsättningar för aktiemarknaden att stabiliseras när den mest intensiva geopolitiska oron lugnar sig.

Osäkerheten i närtid är emellertid hög och vi anser inte att det är läge att öka risken i portföljen ännu genom att köpa mer aktier, utan vi avvaktar, i väntan på bättre visibilitet.