Energipriserna stiger och börserna faller. Fondflöden visar att alltfler sparare överger aktiemarknaden för räntefonder och sparkonton, men för långsiktiga investerare anser vi att det är bättre att våga ha is i magen.
Fokus på marknaden ligger på kriget i Ukraina och dess ekonomiska konsekvenser, inte minst i form av stigande energipriser. Idag måndag rusar gaspriserna i Europa, och priset på Brentolja toppade under morgonen på 139 dollar per fat till följd av att EU och USA diskuterar ett importförbud av rysk olja. Majoriteten av de stora oljebolagen har dock gått ut och meddelat att de kommer att sluta köpa rysk olja redan innan sanktionsdiskussionerna. De stigande oljepriserna oroar marknaden och den här veckan inleds med sjunkande börser i såväl Asien som Europa. Ryssland är inte bara en stor producent av gas och olja, utan även av metaller som palladium, platina och nickel. Vete är en annan stor rysk exportvara. Stigande energi- och matpriser samt högre priser på insatsvaror inom industrin väntas leda till att inflationen ökar, men hushållens köpkraft kommer samtidigt att bli lägre vilket kan dämpa prisökningarna på andra varor.
Den ryska börsen håller fortfarande stängt, och Rysslands kreditbetyg har under helgen sänkts till det näst lägsta med negativa utsikter av kreditinstitutet Moodys. Risken för att landet kommer att ställa in sina betalningar bedöms ha ökat signifikant. Idag förfaller ett stort lån för det ryska oljebolaget Gazprom som ägs till drygt 50 procent av ryska staten, och hur det hanteras kommer att ses som en indikation på vad som är att vänta när kupongerna på ryska statsobligationer ska betalas senare den här månaden. Putin skrev i helgen under ett dekret som tillåter både ryska staten och ryska företag att göra skuldbetalningar i rubel oavsett skuldens egentliga valuta.
Marknaden börjar sakta väga in även andra parametrar än kriget. Veckan som gick talade Fed-chefen Jerome Powell inför den amerikanska senaten och han sa sig redo att höja räntan i mars, dock med 25 punkter snarare än 50 till följd av ökade risker. Fredagens amerikanska jobbrapport bekräftade att USAs ekonomi är i god form. Betydligt fler jobb än väntat skapades i februari, och arbetslösheten sjönk till 3,8 procent. Lönerna var samtidigt oförändrade jämfört med månaden innan. Vi väntar oss fortfarande att Fed höjer räntan upp till sju gånger i år, och att marknadsräntorna åter kommer att stiga när den akuta oron lugnar ner sig. Vi behåller därmed en övervikt i finanssektorn trots att den utvecklats svagt sedan kriget bröt ut.
I helgen annonserade Kina ett nytt tillväxtmål för 2022. Målet sattes till 5,5 procent, vilket är det lägsta på tre decennier men samtidigt högre än förhandsestimaten som låg kring 5 procent. Under det fjärde kvartalet 2021 var tillväxten i Kina i årstakt bara 4 procent, vilket innebär att landet sannolikt kommer att behöva stimulera ekonomin för att nå 5,5 procentsmålet. Kinas premiärminister sa även i sitt tal att Kina ska stabilisera fastighetsmarknaden och huspriserna, vilket får anses nödvändigt för att säkerställa att ekonomin växer som önskat. Till hösten siktar president Xi Jinping på att bli återvald för en tredje mandatperiod, och hans stöd kommer att öka om ekonomin är i god form. Vi har nyligen höjt vår rekommendation för tillväxtmarknaden Asien till en övervikt, och vi väntar oss att ökade stimulanser i Kina inte bara kommer att gynna ekonomin, utan även aktiemarknaden. Värderingen av asiatiska aktier är dessutom attraktiv.
På veckans agenda
Kriget i Ukraina förblir det viktigaste för utvecklingen på marknaden den kommande tiden, men det finns även andra punkter på agendan som kan få viss uppmärksamhet. På torsdag släpper ECB ett nytt räntebesked och eventuellt får vi mer information om hur åtstramningen så småningom ska gå till. I USA släpps nya inflationssiffror och i februari väntas inflationen ha ökat till 7,9 procent, och kärninflationen till 6,4 procent. Frågan är om prisuppgångarna fortsätter att sprida sig till ännu fler varukategorier. Fed lämnar räntebesked nästa gång den 16 mars och ledamöterna befinner sig därmed i en tyst period för tillfället, men förväntningar på penningpolitiken kan ändå komma att påverka marknaden.
Öka inte risken, men lämna inte börsen
Kriget har lett till en ökad risk för lägre global tillväxt i år, och Europa är den region som är mest utsatt på grund av det stora beroendet av rysk gas. Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsen tappat över 20 procent, europeiska aktier är ner 14 procent, USA -10 procent och tillväxtmarknadsindex -5 procent.
Vi anser fortfarande att det är för tidigt att öka aktierisken mot bakgrund av den höga osäkerheten. Samtidigt vill vi betona att vi inte tycker att långsiktiga investerare ska lämna börsen nu för att istället placera pengarna i räntefonder eller på sparkonto. Förr eller senare når börsen botten, och en placerare som sålt av Sverigefonder efter en kursnedgång på över 20 procent riskerar då att missa uppgången. När osäkerheten minskar och börsen bottnar väntar vi oss dessutom att räntorna stiger igen, vilket är negativt för avkastningen på räntefonder. Det är dubbelt negativt för de sparare som valt att byta ut aktiefonder mot räntefonder, som då riskerar att missa återhämtningen på börsen samtidigt som räntefonderna minskar i värde. Det gamla rådet gäller alltså ännu – ha is i magen!