Förra veckan fortsatte börserna att hämta in en del av årets nedgång. Sedan årsskiftet har ett globalt index sjunkit nästan 16 procent i lokal valuta, medan Stockholmsbörsens breda index har tappat drygt 27 procent. Den främsta anledningen till att börsen stigit den senaste tiden är lägre räntor, framför allt i USA där 10-årsräntan fallit från 4,50 tidigare i oktober till strax över 4 procent. Sjunkande räntor brukar primärt gynna de stora tillväxtbolagen i USA, men förra veckan vägde svaga kvartalsrapporter tyngre.
En sammanställning från Bank of America per den 30 oktober visar att när drygt hälften av S&P 500-bolagen rapporterat i USA är vinsttillväxten endast 2 procent i årstakt. Den senaste månaden har vinstestimaten för Q4 justerats ner med hela 4 procentenheter för de bolag som har hunnit släppa sina resultat. Bolag som bommat förväntningarna har i genomsnitt gått 6,7 procent sämre än index dagen efter rapporten, vilket är den största skillnaden som någonsin uppmäts. De stora teknikbolagen har stått för några av de största besvikelserna och även kursrasen. Vi har för närvarande en övervikt i defensiva sektorer som hälsovård, dagligvaror och utilities som tillhörde förra veckans vinnare. Vi har en undervikt i sällanköpssektorn som möter kraftig motvind från hög inflation och förändrade köpbeteenden, samt i kommunikationstjänster. Båda sektorerna utvecklades svagt jämfört med den breda marknaden veckan som gick.
Räntorna har sjunkit den senaste tiden, och våra ränteanalytiker drar nu slutsatsen att långräntorna sannolikt toppade i oktober och kan fortsätta ner under 2023. Bakgrunden till det är att vi väntar oss att den globala ekonomin går in i en lågkonjunktur nästa år, samt att inflationen gradvis väntas sjunka från toppen. Det bör i så fall även leda till lägre långräntor. Korta räntor väntas däremot stiga i närtid till följd av att centralbankerna höjer styrräntorna ytterligare.
Ur ett börsperspektiv är lägre räntor positivt, men vi bedömer att det inte räcker för att varaktigt få aktiemarknaden att vända upp. Risken för en lågkonjunktur under 2023 är betydande vilket kommer sätta press på vinsterna. Historiskt har aktiemarknaden ofta bottnat ungefär mitt under en pågående recession och där är vi inte ännu. Därför anser vi att det ännu är för tidigt att addera mer aktierisk i portföljen och vi behåller en undervikt i aktier och en övervikt i obligationer.
På agendan
Veckans huvudnummer blir räntebeskedet från amerikanska Fed på onsdag kväll, som åter väntas höja räntan med 75 punkter. Den stora frågan blir hur Powell uttrycker sig kring balansen mellan att fortsätta strama åt ekonomin kraftigt för att dämpa inflationen, och den ökade risken för en recession. Att räntorna sjunkit och börsen stigit den senaste tiden kan tyda på att hoppet återigen spirar i marknaden om att Fed ska vara på väg att mjukna, men vi bedömer att inflationen är för hög och arbetsmarknaden för stark för att det ska ske ännu. Därmed finns en risk för besvikelse om tongångarna förblir hökaktiga. På fredag får vi även en ny jobbrapport för oktober i USA, och på torsdag släpps siffror över lediga jobb i september.
Makrodata fortsätter att peka på att konjunkturen försvagas. I morse släpptes kinesiska inköpschefsindex som kom in under 50 vilket indikerar att tillväxten i ekonomin är negativ. Sedan årsskiftet har kinesiska aktier backat 40 procent till följd av fortsatta covid-relaterade nedstängningar, svag tillväxt och ökad politisk risk och osäkerhet.
Senare den här veckan släpps definitiva PMI för USA och Euroområdet. Framför allt i Europa och Tyskland väntas siffrorna visa på hastigt sjunkande tillväxt. Vi får även en inflationssiffra för euroområdet i oktober, och den väntas stiga till 10,2 procent.