Ännu en vecka gick som bjöd på sjunkande börser, även om fredagens handel slutade på plus. Sedan årsskiftet har ett globalt index fallit över 22 procent i lokal valuta och 8,5 procent i svenska kronor. Stockholmsbörsens breda index (OMXSPI) har tappat över33 procent inklusive den här morgonens nedgång, och ett svenskt obligationsindex har fallit 8,6 […]
Penningpolitiken stramas åt i ett sällan skådat tempo och det sätter press på både börsen och konjunkturen. Läs mer i Danske Banks veckobrev.
Världens aktiemarknader fortsatte att falla veckan som gick. Den amerikanska inflationen överraskade åter på uppsidan och tillintetgjorde förhoppningarna om att Fed är på väg att pausa räntehöjningarna. Amerikanska aktier föll fem procent under veckan, medan Europa och Japan klarade sig något bättre tack vare den höga andelen lågt värderade värdebolag.
Börserna steg förra veckan på förhoppningar om att Fed ska lyckas mjuklanda den amerikanska ekonomin. Även för Stockholmsbörsen är det viktigare än vilket block som vann det svenska valet igår. Läs mer i Danske Banks veckobrev.
Nya nedgångar på börserna efter stoppade gasleveranser till Europa. Vi väntar oss fortsatt volatilitet på aktiemarknaden den närmaste tiden. Läs mer i Danske Banks veckobrev.
Veckobrev: Jerome Powell höll ett kort tal men tydligt tal vid mötet i Jackson Hole i fredags. Inflationen är oacceptabelt hög, och Fed har inga planer på att pausa åtstramningen ännu. Att dämpa inflationen är för närvarande viktigare än att ekonomin förblir stark, och risken finns att stramare penningpolitik kommer att bli smärtsam för företag […]
Veckans podd besvarar bland annat frågan om hur man bäst utnyttjar en börsras. Vi pratar också om att makrostatistiken fortsätter att peka på en inbromsning i konjunkturen både i Europa och USA.
Efter fyra veckor med positivt sentiment och stigande börskurser vände trenden förra veckan. Börserna sjönk på bred front med USA och Kina i botten. Även Stockholmsbörsen backade närmare 2 procent. Kronförsvagningen har varit en kraftfull stötdämpare för en svensk investerare med en global aktieportfölj. Medan ett världsindex gett en avkastning -13 procent sedan årsskiftet i dollar, så är avkastningen i svenska kronor +2 procent.
Börserna fortsatte att stiga förra veckan när den amerikanska inflationssiffran för juli kom in lägre än förväntat. Sedan årsskiftet har världsindex backat 8,8 procent i lokal valuta, men i svenska kronor är utvecklingen nu svagt positiv till följd av att dollarn stärkts mot kronan. Under sommaren har aktiemarknaderna framför allt fått stöd av sjunkande räntor, och tecken på att inflationen nu har toppat åtminstone i USA ger stöd åt räntenedgången.
Veckobrevet är tillbaka efter några veckors semester, och mycket har hänt på både aktie- och räntemarknaden under sommaren. Sedan den 1 juli har Stockholmsbörsen stigit drygt 9 procent. Amerikanska aktier har stigit med strax över 10 procent medan de europeiska börserna lyft knappt 6 procent.
Förra veckan steg globala aktier med USA i täten, trots ökad oro för en kommande recession. I sitt vittnesmål inför den amerikanska kongressen sa Fed-chefen Jerome Powell att det finns en risk för att räntehöjningarna kommer att leda till en lågkonjunktur och svagare arbetsmarknad. Det fick råvarupriser och räntor att sjunka, men börserna steg trots att recessionsoro borde ha motsatt effekt.
Veckan som gick bjöd på ny volatilitet, och globala aktier sjönk drygt fem procent. I botten återfanns USA och Sverige, medan Europa och tillväxtmarknader klarade sig bättre. Amerikanska S&P 500 backade 5,8 procent, vilket är den största nedgången under en vecka sedan mars 2020 när coronakrisen bröt ut. Vi förväntar oss att volatiliteten förblir hög i närtid och avstår från att öka risken efter börsfallet. Vi behåller därför en neutral vikt i aktier jämfört med obligationer, med fokus på kvalitetsbolag samt defensiva sektorer.
Förra veckan avslutades med branta kursfall på börserna. S&P 500 föll 2,9 procent och europeiska aktier stängde ner 2,7 procent. Riskaptiten försvagades kraftigt efter att amerikanska inflationssiffror för maj kom in på 8,6 procent i årstakt, väsentligt högre än väntat. Även månadstakten var oväntat hög och fortsatt på en nivå som Fed omöjligt kan vara komfortabel med.
Förra veckan gick tillväxtmarknader bättre än utvecklade marknader. Kinesiska aktier steg drygt 6 procent, medan USA backade knappt 1 procent och Europa sjönk 0,5 procent. Stockholmsbörsen var i stort sett oförändrad. Volatiliteten på både aktie- och räntemarknaden är fortfarande förhöjd, men har kommit ner från de högsta topparna i början av maj.
Förra veckan kom en välbehövlig paus från turbulens och börsras då globala aktier steg med 5 procent. De amerikanska börserna har utvecklats svagt i år, men lyfte 6,5 procent förra veckan. Stockholmbörsen steg drygt 3 procent. De sektorer som gått svagast den senaste tiden såg störst kurslyft, det vill säga IT och sällanköpsvaror. Vi har nyligen sänkt sällanköpssektorn till en undervikt då vi vänta oss att den kommer att möta motvind från hög inflation och sjunkande reallöner.
På fredagen stängde börserna i stort sett oförändrade, men intradagsrörelserna var fortsatt stora. Vi noterar också att ett globalt aktieindex nu stängt på minus sju veckor i rad – något som aldrig inträffat tidigare enligt Bloomberg. Även amerikanska teknikindex Nasdaq har backat sju veckor i rad, vilket senast inträffade när It-bubblan sprack 2001.
Veckan som gick steg svenska och europeiska aktier, medan de amerikanska börserna fortsatte nedåt. På fredagen tog dock även USA-börserna med Nasdaq i täten ett rejält skutt uppåt. Den senaste veckan har sentimentet generellt varit negativt, och i närtid kan vi få se en viss återhämtning från översålda nivåer. I grund och botten kvarstår dock det faktum att tillväxten globalt mattas av, penningpolitiken stramas åt, kriget i Ukraina fortsätter och nedstängningarna i Kina inte är över.
Börsen fortsätter att styras av räntor och penningpolitik, och veckan som gick bjöd på kraftiga kursrörelser. Efter Feds räntebesked på onsdagen rusade börserna plötsligt uppåt när Jerome Powell lät oväntat mjuk under den efterföljande presskonferensen. Dagen efter kom baksmällan som ett brev på posten, och lättnaden förbyttes i oro för att Fed inte agerar tillräckligt kraftfullt för att få ner inflationen.
I fredags föll de amerikanska börserna brant och den här veckan inleds med nedgångar i Europa. På onsdag kväll väntas Fed höja styrräntan med 50 punkter i kampen mot inflationen.
Börserna har sjunkit de senaste dagarna till följd av stigande räntor och hökaktiga uttalanden från centralbankschefer. Den här veckan får vi bland annat ett nytt räntebesked från svenska Riksbanken som lär göra en kraftig penningpolitisk U-sväng.