Jerome Powells tal i Jackson Hole utlöste ingen oro – tvärtom. På fredagen nådde börserna nya rekordnivåer. Den här veckan får vi en ny jobbrapport i USA, och så har vi justerat allokeringen för att bättre stå emot osäkerhet under hösten.
Förra veckan var kursrörelserna på marknaden stora. Penningpolitik och tillväxt var två bidragande orsaker till oron. Den här veckan kan vi få veta mer om hur det står till med båda delarna.
Förra veckan stängde globala aktier åter på en ny rekordnivå, och Europa utvecklades bäst av de stora aktieregionerna. Stora vinstlyft under rapportsäsongen väger tyngre än den fortsatta spridningen av deltavarianten.
Spridningen av deltaviruset och avtagande tillväxt har fått räntorna att sjunka under sommaren. Världens börser har noterat nya kursrekord med stöd av just lägre räntor och starka kvartalsrapporter.
Ännu en vecka där börserna fortsatte att stiga ligger bakom oss. Preliminära inköpschefsindex för juni pekar på att styrkan i ekonomin håller i sig, men det kan inte bli bättre och bättre hur länge som helst.
Börserna sjönk under veckan som gick och även långräntorna föll tillbaka trots ett oväntat stramt budskap från Fed. Den här veckan är onsdagens preliminära inköpschefsindex i Europa och USA i fokus.
Trots att inflationen i USA var högre än väntat även i maj, nådde börsen nya rekordnivåer och räntorna sjönk. Vi tolkar detta som att marknaden köper Feds syn att uppgången är temporär, men håller ett vakande öga på utvecklingen på arbetsmarknaden.
Börsen fortsatte uppåt veckan som gick, och cykliska Europa gick bättre än tillväxtorienterade USA. Den här veckans mest intressanta siffra blir inflationen i USA, som släpps på torsdag.
Börsen steg något veckan som gick, men osäkerheten är något förhöjd och vi befinner oss i något av en brytpunkt när världsekonomin öppnar upp efter krisen.
Börsutvecklingen var fortsatt mixad veckan som gick. PMI kom in starkare än väntat, men inflationsoron dröjde sig kvar. Vi ser potential i aktier på kort sikt, men stödet för börsen är inte lika starkt som tidigare.
Förra veckan var kursrörelserna på börsen kraftiga till följd av oväntat höga inflationssiffror. Skulle bilden av inflationen som ’tillfällig’ förändras, kan det få stora konsekvenser för börsen. Det är dock inte vårt huvudscenario.
Stark makrodata och hög vinsttillväxt är stöttande för aktier, men när tillväxten i världen toppar kan börsutvecklingen bli mer dämpad. Vi ser framför allt potential i de cykliska delarna av aktiemarknaden.
Just nu står många stjärnor rätt ur ett börsperspektiv. I både Sverige, Europa och USA har bolagen slagit vinstestimaten med god marginal under rapportsäsongen. Uppenbarligen är dock marknadens förväntningar högre ställda än så, för det har inte lett till några nya lyft för börsen som helhet.
Makrodata fortsätter att stärkas och överraska positivt, liksom rapporterna för det första kvartalet. Även om börsen för tillfället går i sidled ger det stöd åt aktier den närmaste tiden.
Rapportsäsongen började redan förra veckan i USA, och facit så här långt är starkt. Även i Stockholm ser det lovande ut efter att ett antal bolag lämnat omvända vinstvarningar den senaste tiden.
Globala aktier fortsatte att stiga förra veckan medan räntorna föll tillbaka något. Feds senaste penningpolitiska protokoll signalerade fortsatt låga räntor och omfattande tillgångsköp ända tills målen för inflation och arbetslöshet är uppfyllda.
Uppgången på aktiemarknaden fortsätter och Europa utvecklades starkast under mars. I USA har Joe Biden lagt fram ännu ett stödpaket, vilket talar för stigande räntor framöver.
Det här året väntas bli annorlunda mot det förra på många sätt. Tillväxten i världen väntas accelerera och bolagsvinsterna stiga, framför allt i de regioner som drabbats hårdast av smittspridning och restriktioner.
Globala aktier handlades sidledes under veckan som gick och den amerikanska 10-årsräntan klättrade vidare uppåt. USAs ekonomi växlar upp – men catch up-potentialen är högre på annat håll.
Ett globalt aktieindex steg 3 procent förra veckan, och Joe Biden skrev under ett stimulanspaket värt 1 900 miljarder dollar som väntas få USAs ekonomi att återhämta sig dubbelt så snabbt från krisen.