Räntorna fortsatte uppåt förra veckan och bidrog, tillsammans med den fortsatta konflikten i Mellanöstern, till att dämpa börshumöret något. Den amerikanska jobbrapporten som släpptes på fredagen gav dock viss lättnad. Endast 29 000 nya jobb skapades i september vilket var klart färre än väntat. Det minskade förväntningarna på räntehöjningar från Fed och fick småbolag och teknikaktier att lyfta. Tekniktunga Nasdaq 100 stängde på en ny rekordnivå på fredagen. Globala aktier avslutade veckan 0,4 procent lägre och Stockholmsbörsen sjönk 0,9 procent.
Låg inflation och svaga jobbsiffror minskar risken för räntehöjningar
De långa amerikanska statsräntorna steg kraftigt förra veckan, vilket fick obligationspriserna att falla. Det tvingade belånade investerare att minska risken genom att sälja långa obligationer och gav rörelsen ytterligare fart under några dygn.
Hittills har de stigande räntorna trots allt gjort ett begränsat avtryck på börserna, vilket är ett styrketecken. Det kan vi tacka den goda konjunkturen och AI-investeringsboomen för, eftersom de ger stöd åt vinsterna och motverkar pressen från högre räntor.
Den amerikanska PCE-inflationssiffran kom in lägre än väntat förra veckan och tillsammans med den svaga jobbrapporten på fredagen bidrog det till att minska trycket på räntemarknaden. För en vecka sedan prisade marknaden in en sannolikhet på över 60 procent för att Fed skulle höja räntan igen redan den 28 oktober – nu är den sannolikheten bara 17 procent.
Även mellanårsvalet i USA kan bidra till att lätta på trycket på de långa räntorna. Demokraterna ser ut att ta kontroll över minst en av kongressens två kamrar, vilket skulle begränsa utrymmet för nya finanspolitiska stimulanser och därmed kunna dämpa oron för växande underskott och statsskuld. Historiskt har börsen ofta gått svagare inför mellanårsvalet men starkare efteråt. S&P 500 har gett positiv avkastning under fjärde kvartalet i 21 av de senaste 23 mellanårsvalsåren, med en genomsnittlig uppgång på 7 procent, enligt statistik från Deutsche Bank.
Oroligt även på räntemarknaden i Europa
För Europas del har även ECB:s nästa räntehöjning skjutits på framtiden, eftersom stigande statsskulder och politisk osäkerhet har skapat stress på räntemarknaderna. I centrum står Frankrike, men oron har också spillt över till andra länder, som Italien och Grekland. Frågan är om skillnaden mellan oron på obligationsmarknaden och lugnet på börserna består, eller om de högre räntorna så småningom skapar problem på andra håll i det finansiella systemet. Samtidigt kan investerare börja se obligationer som attraktiva på dagens räntenivåer, vilket i så fall kan bidra till att pressa ned räntorna igen.
Tredje kvartalet i rad med vinsttillväxt på över 30 procent i USA
Den amerikanska rapportsäsongen drar i gång nästa vecka med rapporter från storbankerna. Vinsterna i S&P 500 väntas öka med mer än 29 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Därmed ser detta ut att bli det tredje kvartalet i rad med en vinsttillväxt på över 30 procent. Vinstprognoserna har skruvats upp sedan slutet av juni och en ovanligt stor andel bolag har höjt sina prognoser inför rapporterna. Vinsttillväxten är dessutom bred – det är inte bara teknik- och AI-bolag som driver uppgången. Marknaden lär dock inte bara fokusera på om bolagen slår förväntningarna, utan också på prognoserna för 2027 – inte minst investeringar i datacenter och AI.
Vi räknar med att starka rapporter och optimistiska utsikter kan förlänga börsuppgången fram emot årsskiftet. Samtidigt är förväntningarna höga, vilket lämnar mindre utrymme för besvikelser.
Veckans agenda
- På onsdag publiceras preliminära svenska inflationssiffror.
- Fed släpper protokollet från det senaste räntebeskedet på onsdag kväll.
- Michiganindex, som mäter konsumentförtroendet i USA, släpps på fredag.
På veckans agenda står bland annat ISM-index från USA på måndag, protokollen från Fed och ECBs senaste räntebesked på onsdag respektive torsdag, samt konsumentsentiment från USA på fredag.