Trots stigande oljepriser och högre räntor sjönk globala aktier med bara 0,1 procent förra veckan. Tekniksektorn gav stöd: Nasdaqindex steg 0,4 procent, medan S&P 500 ökade 0,1 procent. Det mindre tekniktunga europeiska STOXX 600 backade 0,8 procent. AI-optimismen fortsätter att vara en viktig drivkraft för marknaden, och asiatiska teknikaktier har inlett veckan starkt efter nyheten om att OpenAI lanserat en ny AI-modell, vilket väckt förhoppningar om ökad efterfrågan på minneschip. En robust ekonomi och stark vinstutveckling fortsätter att tala för aktier, och vi föredrar aktier framför obligationer.
Energimarknaden fortsatt i fokus – framför allt i Europa
Nya angrepp mot tankfartyg i Hormuzsundet har lyft Brentoljan till omkring 97 dollar per fat och fått långa marknadsräntor att stiga till de högsta nivåerna på flera decennier. Uppgången drivs dels av dyrare energi, dels av oro för växande statsskulder – framför allt i USA – och en fortsatt motståndskraftig konjunktur. Det har tyngt avkastningen på obligationer och kan sätta press på aktievärderingarna, särskilt för tillväxtbolag där en stor del av vinsterna ligger långt fram i tiden.
Ett högt oljepris påverkar även Europa, men euroområdet är framför allt sårbart på grund av sitt stora beroende av naturgas. Gasmarknaden är en av de största riskerna för tillväxten och inflationen i vinter. Gaslagren är ovanligt låga och priserna är ungefär dubbelt så höga som för ett år sedan, vilket riskerar att tynga både hushåll och företag. Samtidigt har Europas gasförbrukning minskat sedan 2021, vilket är positivt. Ett ökat beroende av flytande naturgas (LNG) och osäkerhet kring energiförsörjningen till följd av konflikterna i Mellanöstern gör dock situationen sårbar.
Dessutom väntas ECB höja styrräntan igen vid torsdagens räntebesked. Marknaden ser höjningen som i det närmaste given och prissätter den med omkring 99 procents sannolikhet. Den stora frågan är därför hur ECB beskriver utsikterna för tillväxt, inflation och energipriser vid presskonferensen – och om kommunikationen öppnar för ytterligare höjningar i vinter.
Stark jobbrapport ökar pressen på Fed
Fredagens amerikanska jobbrapport var betydligt starkare än väntat. Under augusti skapades 162 000 nya jobb – nästan tre gånger fler än de förväntade 56 000. En stark amerikansk ekonomi och arbetsmarknad är positiv för global tillväxt och aktier, men ger också Fed utrymme att fokusera på att pressa tillbaka inflationen mot målet på 2 procent. De amerikanska börserna sjönk därför under fredagseftermiddagen på grund av oro för en mer hökaktig centralbank.
Efter den starka jobbrapporten riktas blickarna nu mot veckans inflationsdata, som kan bli avgörande för hur Fed agerar nästa vecka. På torsdag ger producentpriserna, PPI, en första indikation på om de högre energipriserna har börjat slå igenom i företagens kostnader. På fredag följer konsumentprisindex, KPI, som väntas visa en inflation på omkring 3,4 procent, samt University of Michigans undersökning av hushållens inflationsförväntningar.
Lägre utfall än väntat skulle minska behovet av en räntehöjning och kunna ge stöd åt både aktier och obligationer. Om inflationen eller inflationsförväntningarna i stället överraskar på uppsidan ökar pressen på Fed att höja räntan. Marknaden prissätter i dag sannolikheten för en höjning till knappt 60 procent, vilket visar på en ovanligt stor osäkerhet så nära ett möte.
Svenska folket går till val – vad betyder det för ekonomin, börsen och kronan?
På söndag går svenska folket till vallokalerna, och opinionsmätningarna pekar – om än med en allt mindre marginal – mot ett maktskifte. En bred samsyn i de stora frågorna talar dock för att huvudinriktningen i den ekonomiska politiken består, med fortsatta satsningar på försvar och infrastruktur som ger stöd åt svensk ekonomi.
För den exportbolagstunga Stockholmsbörsen väntas det svenska valet bli en icke-händelse, även om det på sikt potentiellt kan påverka exempelvis banker genom en bankskatt eller välfärdsbolag genom förändrade regelverk.
Den svenska kronan är hittills i år den G10-valuta som har utvecklats svagast. Kronan har pressats av en avvaktande Riksbank, en starkare dollar och ökad geopolitisk oro i Mellanöstern. Valet den 13 september väntas i sig få begränsad direkt effekt på kronan, men ett jämnt resultat och en utdragen regeringsbildning kan öka osäkerheten bland utländska investerare och bidra till större valutarörelser.
För svenska investerare har kronans utförslöpa gett ett lyft åt avkastningen på globalt sparande i år. I lokala valutor har globala aktier stigit med 13,7 procent, medan avkastningen mätt i svenska kronor uppgår till 18,2 procent.
Veckans agenda
- Preliminära inflationssiffror för Sverige släpps på måndag morgon.
- ECB lämnar räntebesked på torsdag.
- KPI-inflationen i USA publiceras på fredag.