Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev

v.35

Veckobrev: Stigande långräntor och Nvidia i fokus

Efter tre veckor med stigande börser tappade marknaden fart. Ett globalt aktieindex sjönk 1,3 procent förra veckan och det var framför allt teknik- och halvledarbolag som drog ned, medan defensiva sektorer klarade sig bättre. Förklaringen stavas framför allt högre långräntor. Stockholmsbörsen gick mot strömmen och steg 0,3 procent.

Även på råvarumarknaden märks en ökad oro. Energipriserna har fortsatt uppåt till följd av osäkerheten i Mellanöstern och oljepriset nådde 94 dollar fatet förra veckan. Samtidigt går Europa in i vinterhalvåret med betydligt lägre gaslager än normalt, vilket har bidragit till stigande gaspriser. Om vintern blir kall eller leveranserna störs finns en risk att energikostnaderna fortsätter upp. De flesta bedömare räknar med att Europa klarar energiförsörjningen, men för ekonomin innebär utvecklingen ändå en risk för högre inflation och ökad press på europeisk industri.

Varför stiger långräntorna?

Förra veckans största orosmoln var den fortsatta uppgången i långa statsobligationsräntor och den amerikanska 30-årsräntan steg till den högsta nivån sedan 2007. Uppgången drevs främst av högre realräntor, snarare än stigande inflationsförväntningar. Det tyder på att marknaden i första hand oroar sig för växande statsskulder och ett stort utbud av obligationer när stora budgetunderskott ska finansieras. Dessutom har osäkerheten kring Feds räntepolitik ökat sedan den nya centralbankschefen Kevin Warsh tillträdde.

För den amerikanska regeringen är utvecklingen bekymmersam. Högre räntor ökar statens räntekostnader och riskerar samtidigt att bromsa ekonomin när finansieringskostnaderna stiger för både företag och hushåll. Att ränteuppgången ses som ett problem blev tydligt när finansminister Scott Bessent under veckan försökte pressa ned långräntorna genom att avisera ökade återköp av långa amerikanska statsobligationer. Det fick räntorna att falla till en början, men lättnaden blev kortvarig – som så ofta vid interventioner på marknaden – och vid veckans slut hade räntorna klättrat tillbaka upp igen. Även dollarn försvagades efter Bessents utspel, men den återhämtade sig däremot inte. I stället steg priset på guld och bitcoin, vilket kan tolkas som att investerare söker alternativ när osäkerheten kring räntor och statsskulder ökar.

Börserna har hittills visat en imponerande motståndskraft, men om långräntorna fortsätter upp kan det sätta press på både tillväxtförväntningar och riskaptit. I en sådan miljö kan guld fungera som en stötdämpare i portföljen och som ett skydd mot finanspolitisk osäkerhet.

Starkare konjunktur ger börserna stöd

Styrkan i konjunkturen är ett viktigt skäl till att börserna har stått stadigt trots ränteuppgången. Förra veckan överraskade inköpschefsindex i USA på uppsidan och signalerade den starkaste expansionen sedan 2022. Även i euroområdet var signalerna positiva: industriindex nådde den högsta nivån på fyra år, orderingången förbättrades, sysselsättningen ökade och pristrycket fortsatte att minska. Sammantaget ger det stöd åt bilden av att återhämtningen i Europa fortsätter.

Nvidias rapport är viktig för marknadssentimentet

  • Denna vecka rapporterar bland andra Elekta, Lundbergs och Tobii. I USA rapporterar Nvidia på onsdag.
  • Riksbanken publicerar protokollet från förra veckans räntebesked på tisdag.
  • På onsdag publiceras den amerikanska PCE-inflationen.

Den här veckans agenda bjuder på två viktiga händelser. På fredag talar den nya Fed-chefen Kevin Warsh vid den årliga centralbankskonferensen i Jackson Hole. Han har varit sparsam med framåtblickande kommentarer sedan tillträdet, men veckans tal kan ge vägledning kring hans syn på inflation och räntor.

Den andra hållpunkten är Nvidias rapport på onsdag kväll. Den blir viktig inte bara för synen på halvledarsektorn och AI-temat, utan också för det bredare börshumöret, givet bolagets tunga vikt i index. Förväntningarna är som vanligt skyhöga, och investerarna kommer både fokusera på efterfrågan på bolagets datachip och utsikterna framåt. Även en stark rapport kan mötas av besvikelse om prognoserna inte höjs tillräckligt, och rapporten ses som en temperaturmätare för hela AI-temat. Nvidias största kunder är de andra amerikanska teknikjättarna, och de skruvade upp sina prognoser för investeringar i datacenter och AI-tjänster i samband med sina rapporter. Det talar för att Nvidia kommer att rapportera en fortsatt hög efterfrågan på sina produkter.

Rapportsäsongen som helhet har varit väldig stark, med en vinsttillväxt i både USA och Europa som överträffat förväntningarna – något som också förklarar varför aktiemarknaden hittills har kunnat stå emot pressen från högre räntor relativt väl.

Även om stigande räntor kan ge volatilitet på kort sikt har vi en fortsatt positiv syn på globala aktier.