Starten på det nya året har varit minst sagt stark. Förra veckan nådde börserna i Japan, Europa och USA återigen nya rekordnivåer, och i Sverige steg Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 till den högsta nivån någonsin. Ett globalt index steg totalt 1 procent under veckan med japanska, svenska och amerikanska aktier i topp.
Veckans agenda
- Definitiva PMI-siffror (inköpschefsindex) publiceras i Europa, USA och Japan på tisdag
- ECB lämnar räntebesked på torsdag eftermiddag, följt av en presskonferens med Christine Lagarde
- Veckan avslutas med den amerikanska jobbstatistiken för februari på fredag eftermiddag
Att börserna i såväl Sverige som omvärlden står rekordhögt är goda nyheter för alla sparare som fått se sitt kapital växa i värde. Samtidigt är det lätt att ställa sig frågan om det är dags att ta hem en del av vinsten efter uppgången. Men att aktiemarknaden står på all-time high ska inte ses som någon säljsignal. Börsuppgångar fortsätter ofta längre än förväntat, och över tid kommer marknaden att fortsätta nå nya toppar. De flesta investerar långsiktigt och då finns ingen anledning att sälja av på grund av att börsen står rekordhögt. Det man kan göra är att rebalansera portföljen, det vill säga sälja av lite av de fonder som gått bra, och öka lite i de som halkat efter. Det kan till exempel handla om att ta hem lite vinst i en USA-fond och i stället öka i svenska aktier, eller att minska andelen storbolag och i stället köpa en småbolagsfond.
För att börsen ska vända ner mer än tillfälligt krävs att förutsättningarna förändras, och så länge konjunkturutsikterna ser ljusa ut samtidigt som inflationen fortsätter ner kan börsuppgången fortsätta, om än i ett lugnare tempo. Får vi dessutom vissa räntesänkningar i både Sverige och omvärlden under året så kan det ge ytterligare stöd. Vi har en positiv syn på börsutvecklingen framåt, och har därför en övervikt i aktier.
Kortsiktiga bakslag får man trots allt räkna med oavsett om förutsättningarna förändras eller inte. Sedan 1981 har Stockholmsbörsen stängt på plus 31 år, och på minus 11 år. Trots att majoriteten av alla börsår har slutat på plus, så har mediannedgången från toppen varje år varit -13,6 procent. Svängningarna längs vägen har med andra ord varit stora, men det är priset man får betala för att få kapitalet att växa på sikt.
Förra veckans mest spännande siffra var den amerikanska PCE-inflationen för februari som kom in på 0,4 procent i månadstakt. Det var högt, men i linje med förväntningarna. Enligt Fed-ledamöter som uttalat sig efter statistiken så bör uppgången ses som ett tillfälligt bakslag, och det är fortfarande troligt att styrräntan kommer att sänkas i år. Därmed kunde marknaden dra en lättnadens suck och börserna fortsatte uppåt.
På agendan
Den här veckan har vi fullt fokus på den amerikanska arbetsmarknaden. På onsdag får vi siffror över antalet lediga jobb i USA i form av JOLTs-rapporten, och förväntat är en liten nedgång i antalet lediga arbetstillfällen. Ännu viktigare blir dock quits rate, det vill säga hur många som frivilligt säger upp sig, eftersom den siffran tenderar att gå hand i hand med löneökningarna. Andelen frivilliga uppsägningar har fallit och ligger för närvarande på en nivå som indikerar att löneökningarna är på väg ner mot 3 procent, en siffra som Fed bör vara komfortabel med.
På fredag släpps den amerikanska jobbrapporten för februari som väntas visa att arbetslösheten varit oförändrad på 3,7 procent, samt att löneökningarna avtog från månaden innan. Vi väntar oss en första räntesänkning i USA i maj, och kanske får vi fler ledtrådar på onsdag när Jerome Powell frågas ut i det amerikanska representanthuset.
ECB lämnar räntebesked på torsdag, ett besked som kommer efter att inflationen har överraskat på uppsidan den senaste tiden. Räntan förväntas lämnas oförändrad, däremot tror vi att en första sänkning är aktuell vid mötet i juni.