Igår kväll noterade S&P 500 ett nytt kursrekord för första gången sedan kriget i Iran bröt ut. Bakom kursuppgångarna ligger förhoppningar om ett fredsavtal, men också en stark start på rapportsäsongen i USA. När rapportsäsongen summeras kommer de amerikanska bolagsvinsterna sannolikt att ha stigit med närmare 20 procent jämfört med första kvartalet för ett år sedan. Allra störst vinstlyft väntas i den amerikanska IT-sektorn, runt 45 procent i årstakt. Det speglas också på börsen där techbolag gått starkt, och tekniktunga Nasdaqindex står idag 6 procent högre än innan kriget bröt ut.
Den senaste tiden har analytikerna skruvat upp estimaten för vinsttillväxten i USA det kommande året, och det har gjort att värderingarna har sjunkit. Bank of Americas senaste månadsenkät bland globala förvaltare, Global Fund Manager Survey, visade att andelen förvaltare som tycker att amerikanska aktier är övervärderade fallit till den lägsta nivån sedan i början av 2019. Kombinationen av lägre värderingar och höjda vinstestimat talar för att allt fler ser amerikanska aktier som attraktiva, och det bidrar till att lyfta marknaden. Även vi ser potential i amerikanska aktier.
USAs ekonomi är dessutom relativt skyddad från effekterna av kriget i Iran. Även om även amerikanska konsumenter också påverkas negativt av högre bränslepriser, så riskerar de inte att drabbas av en akut brist på olja och gas vilket redan inträffat i Asien. Brist på energi kan potentiellt även bli ett större problem i Europa om kriget blir långvarigt eftersom EU importerar nästan hela sitt behov av både olja och gas. USA är däremot självförsörjande.
Investerare räknar med ett fredsavtal
Uppgångarna på börserna visar att investerare räknar med att ett fredsavtal snart kommer att bli verklighet. Risken för att något går fel i förhandlingarna mellan USA och Iran är givetvis inte obefintlig, men motivationen hos båda sidor att nå en överenskommelse bör vara relativt hög. I USA är kriget impopulärt och det har lett till stigande kostnader för amerikanska väljare, något som ökar risken för bakslag för Trump i höstens mellanårsval. Irans allierade, Kina och Indien, drabbas också negativt av kriget då de är stora köpare av den olja och gas som för närvarande inte kommer igenom Hormuzsundet.
Skulle ett fredsavtal komma på plats kan det leda till fortsatta uppgångar på börserna med stöd av minskad geopolitisk risk, lägre energipriser och sjunkande räntor.
Skulle situationen i stället förvärras för att kriget bryter ut igen, mer infrastruktur förstörs och sundet förblir stängt, så är dock risken betydande att vi skulle få rejäla nedgångar på börserna. Det är dock inte vårt huvudscenario, utan vi ser också en större sannolikhet för ett mer positiv scenario där parterna kommer överens.
Stockholmsbörsen har en bit kvar till toppen
Stockholmsbörsen har ännu inte hämtat in hela tappet utan står fortfarande ett par procent lägre än när kriget bröt ut. Sedan årsskiftet har dock Stockholmsbörsen fortfarande gått bättre än den amerikanska börsen, och framför allt har den cykliska verkstadsindustrin bidragit till kursuppgångarna här på hemmaplan.
För svensk del har rapportsäsongen bara smygstartat än så länge, och det innebär att rapporterna ännu inte hunnit göra något avtryck på marknaden – varken positivt eller negativt. Nästa vecka börjar rapporterna från storbolagen att rulla in, och då får vi se vad de säger om läget. Sannolikt har energipriserna än så länge inte gjort något större avtryck i resultaten, utan marknaden lär få lyssna till vad bolagen säger om risker, kostnadstryck och utsikterna framåt i samband med rapporterna.