Coronaviruset sprids i långsammare takt i Kina, men i högre takt i andra länder. Osäkerheten om hur utbrottet kommer att utvecklas är hög, och förra veckans börsnedgång var den största sedan upptakten till finanskrisen.
Den fortsatta smittspridningen blir avgörande
Att coronaviruset sprids till fler länder och att antalet smittade ökar exponentiellt har ökat rädslan för att effekterna på ekonomin blir större och långvarigare än man först trott. I närtid väntas viruset bli den enskilt viktigaste drivkraften för både aktie- och räntemarknaden. Särskilt viktigt blir hur spridningen fortskrider i USA och andra stora ekonomier. För tillfället är Sydkorea och Italien de två länder där spridningen går snabbast, men några fall har också upptäckts i Indien i helgen. Det är ett nytt potentiellt orosmoln då folktätheten är hög och landets sjukvårdssystem inte klarar av att hantera en bred epidemi. I Kina återvänder samtidigt alltfler människor till sina arbeten, och att inte viruset återigen börjar spridas i högre takt blir också en viktig faktor att bevaka. Så länge läget är fortsatt osäkert väntas volatiliteten på marknaden vara här för att stanna. Skulle övriga drabbade länder framgångsrikt lyckas bromsa smittspridningen kan det å andra sidan snabbt gjuta mod i marknaden.
Negativt för tillväxten – men ingen recession
Vi för väntar oss inte att virusutbrottet kommer att leda till en global recession, men däremot att ekonomin kommer att påverkas negativt den närmaste tiden. Om det antagandet är rätt, så är reaktionen vi ser på marknaden en korrektion och inte början på en större börsnedgång. Historiskt har korrektioner som antingen varit 13 procent eller större, eller pågått i tio veckor eller längre, visat sig vara ett bra läge att öka exponeringen mot aktier. Då vi ännu inte vet med säkerhet hur stor effekten blir på BNP eller vinsttillväxten, så behåller vi en liten övervikt i aktier. Mot bakgrund av förväntan om att virusets effekter på ekonomin är tillfälliga och att efterfrågan kommer att byggas upp igen när utbrottet så småningom är under kontroll, så anser vi också att aktier blivit mer attraktivt värderade till följd av nedgången.
Minskar coronaviruset den långsiktiga potentialen?
När vi gick in i 2020 var aktievärderingarna något stretchade, och vi förväntade oss att börsen under året skulle drivas av ökade vinster snarare än fortsatt multipelexpansion. Som det ser ut nu kommer vinsterna att ta stryk i närtid, men de kan mycket väl öka kraftigare senare under året. Att multiplarna sjunkit innebär också att stigande värderingar faktiskt kan bli en drivkraft framöver när oron så småningom lägger sig. För en långsiktig aktieinvesterare är detta också en rimlig fråga att ställa sig; kommer coronaviruset att minska den långsiktiga potentialen i min aktieportfölj? Om svaret är sannolikt inte, så finns heller ingen anledning att göra några större förändringar. Kanske innebär det till och med en möjlighet att öka i bolag som faller till följd av kortsiktig oro, snarare än till följd av långsiktigt förändrade förutsättningar.
På agendan: virus, eventuella stimulanser och en massa makro
Högst upp på agendan står fortsatt coronaviruset och antalet smittade. Ju längre tiden går, desto mer ökar också risken att fler företag börjar flagga för negativa effekter på försäljning och resultat. I fokus står även eventuella uttalanden från regeringar och centralbanker om möjligheten till nya stimulanser den närmaste tiden.
Under veckan släpps viktig makrostatistik som åtminstone kan börja spegla hur viruset slår mot tillväxten i ekonomin. Helgens officiella inköpschefsindex från Kina föll till den lägsta nivån någonsin, och det gjorde även måndagens Caixin-index som störtdök från 50,1 till 40,9 – den lägsta nivån sedan indexet började publiceras 2004.
På måndagsförmiddagen släpptes även Silf/Swedbank inköpschefsindex för den svenska industrin. Det steg till den högsta nivån på 15 månader, främst till följd av längre leveranstider. Det kan dock vara ett tecken på att utbudet är begränsad till följd av utebliven produktion främst bland kinesiska underleverantörer. Om inköpschefsindex för den globala industrin faller tillbaka väntas inte svensk industri stå emot.
I Europa och USA publiceras definitiva inköpschefsindex för industrin på måndag, och för tjänstesektorn på onsdag. På måndag eftermiddag släpps också amerikanska ISM-index för februari. På fredag väntar den amerikanska jobbrapporten för februari.
I USA är det också dags för Super Tuesday, då det hålls primärval i totalt 16 områden och delstater. På bettingmarknaden har sannolikheten för att Bernie Sanders blir demokraternas kandidat i höstens val ökat från 3 procent i oktober, till 26 procent idag. Sanders står långt till vänster, och hans agenda med skattehöjningar och regleringar kan mycket väl börja tynga aktiemarknaden om hans chanser att vinna höstens val ökar.