Under pandemin skapade Kinas nolltolerans enorma problem i de globala distributionskedjorna. För svenska bolag som brottas med höga energipriser, stigande inflation och minskad efterfråga skapas en giftig cocktail. Samtidigt är regering och Riksbanken bakbundna.
Vad händer på de finansiella marknaderna, i den globala ekonomin och på den politiska arenan nästa år? Danske Banks chefsstrateg, Frank Øland har listat 10 förväntade händelser och trender under 2022.
Med skenande priser på utsläppsrätter för europeiska företag har EU planer på en ny klimatskatt på import av varor för att skapa jämlika konkurrensvillkor med utomeuropeiska bolag. Nu höjs röster som beskyller EU för använda miljöpolitiken som dold protektionism. Riskerar EU starta ett handelskrig med viktiga handelspartners som USA och Kina? Vad betyder en klimatskatt för svenska bolag och arbetstillfällen? Roger Josefsson, Hållbarhetschef på Danske Bank kommenterar (2.26)
Trots coronakrisen steg MSCIs Kinaindex med nästan 30 procent under fjolåret. Även 2021 finns goda investeringsmöjligheter på tillväxtmarknaderna – inte bara i Kina, utan länder som Indien och Brasilien har också potential att utvecklas väl.
Coronaviruset skapar stora svängningar på aktie- och räntemarknaden och osäkerheten är hög i närtid. När oron så småningom avtar väntar vi oss en fortsatt stabilisering av ekonomin.
Coronaviruset sprids i långsammare takt i Kina, men i högre takt i andra länder. Osäkerheten om hur utbrottet kommer att utvecklas är hög, och förra veckans börsnedgång var den största sedan upptakten till finanskrisen.
Coronaviruset fortsätter att spridas, men i ett långsammare tempo än tidigare. Samtidigt har rapportsäsongen varit stabil och centralbankerna tydliga med att de står redo att agera om de negativa effekterna av viruset på ekonomin blir för stora. Det har gett mer bränsle åt börsen.
I slutet av förra året steg börsen rejält på förväntningar om såväl minskade handelsspänningar, som bättre tillväxt och högre bolagsvinster under 2020. Den här veckan är det dags att leverera för såväl Donald Trump, som för de första rapporterande amerikanska bolagen.
Efter ett urstarkt börsår kan det vara läge att rebalansera portföljen. Handelssamtalen fortsätter och nu på söndag höjs tullarna om ingen överenskommelse nås. Den här veckan bjuder dessutom på både tunga räntebesked och nyval i Storbritannien.
Fredagens inköpschefsindex bekräftade att den kraftiga avmattningen i europeisk industri ser ut att ha nått botten. Handelssamtalen fortsätter att stå i centrum och vårt huvudscenario förblir att ett avtal är klart innan året är slut, men osäkerheten har ökat.
I slutet av förra veckan kom nyheten att USA och Kina tagit ett första steg på vägen mot ett mer omfattande handelsavtal. Det är positivt för riskaptit och aktier på kort sikt, men förändrar egentligen ingenting för den globala ekonomin.
Handelskonflikten mellan USA och Kina har nått nya nivåer. Både Kina och USA höjde tullarna i fredags och Donald Trump gick dessutom ut och uppmanade amerikanska företag att hitta alternativ till Kina. Oron ökar för vad konsekvenserna av handelskriget kommer att bli.
Den amerikanska räntekurvan har inverterats, vilket innebär att 2-årsräntan är högre än 10-årsräntan. De senaste 40 åren en inverterad räntekurva varit den mest pricksäkra indikatorn av alla när det gäller att förutspå en amerikansk lågkonjunktur. En lågkonjunktur i USA påverkar hela världen, inklusive Sverige.
Handelskriget har återigen blossat upp. USA inför nya tullar och Kina har stoppat all import av amerikanska jordbruksprodukter. Vi tror nu att ett handelsavtal dröjer till efter det amerikanska presidentvalet 2020.
Trots att handelskonflikten eskalerat har globala aktier stått emot väl. Kursrörelserna har varit stora men totalt sett har inte ett globalt aktieindex gått ner mer än tre procent i maj. Sedan årsskiftet summerar uppgången till tolv procent. Vi förväntar oss att det blir fortsatt skakigt framöver.
Världens börser backade under förra veckan till följd av den eskalerade handelskonflikten mellan USA och Kina. Vi tror fortfarande på ett handelsavtal, men frågan är hur länge det dröjer. I närtid är mer volatilitet på börsen att vänta.
Förra veckans positiva stämning efter fredagens starka amerikanska jobbrapport utraderades i ett nafs, när Donald Trump på söndagskvällen twittrade att han avser höja tullarna på kinesiska varor redan nu på fredag. Börsen rasar på beskedet. Vad händer nu?
I Kina syns tecken på att stimulanserna börjar ge effekt på ekonomin. Tillsammans med en stabil start på rapportsäsongen har det gett aktiemarknaden luft under vingarna trots att inköpschefsindex förblivit en besvikelse. Den här veckan står kvartalsrapporter, BNP-siffror och konsumentförtroende i Europa på agendan.
Börsen har börjat det andra kvartalet som det första slutade, starkt. Vi fick se en rejäl uppgång i Kina efter att inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustrin kom in positivt. Optimismen spred sig därifrån till världens börser. Snart drar rapportsäsongen igång på allvar och då får vi se om bolagsvinster kan ge stöd åt fortsatt börsuppgång. Svaga siffror i Europa och politisk oro gör att vi ser kvalitetsaktier som ett bra ställe att placera pengarna framöver.
Så här långt har 2019 varit ett fantastiskt år för aktier. På agendan den kommande veckan finns det dock få möjliga katalysatorer för börsen. Inget handelsavtal väntas bli underskrivet, och även om viss konjunkturstatistik har börjat visa tecken på att ha bottnat ur så dröjer det innan det sker en verklig stabilisering. På onsdag lämnar Fed räntebesked, och kanske kommer den nya räntebanan indikera att nästa räntehöjning blir den sista under den här konjunkturcykeln.