Börsen
Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Stökig start på börshösten – hur ska du agera?

Den senaste veckan har det varit stora kursrörelser på både börsen och räntemarknaden. En kombination av svagare konjunktur i USA, kursfall i de amerikanska teknikjättarna och geopolitiska spänningar i Mellanöstern har skakat om marknaderna. Många ställer sig frågan om oron är tillfällig eller början på en längre period med nedgångar

Även om det alltid upplevs som dramatiskt när börsen plötsligt faller så gäller det att se nedgången ur ett större perspektiv. Sedan marknaden bottnade i slutet av november för snart ett år sedan har Stockholmsbörsen stigit 34 procent. Det är en fantastisk avkastning på nio månader, och förr eller senare är det naturligt att det kommer bakslag. Det är priset man som investerare får betala för att pengarna ska växa på lång sikt.

Svagare konjunktur i USA

Det främsta skälet till börsnedgången är att den amerikanska konjunkturen har försvagats under sommaren. Initialt sågs lite svagare makrodata som något positivt eftersom det ökade chansen att Fed skulle sänka räntan under hösten. Dåliga nyheter tolkades med andra ord som goda nyheter. I början av augusti ändrades dock sentimentet, och dåliga nyheter blev just – dåliga nyheter. När den amerikanska jobbrapporten för juli publicerades och arbetslösheten visade sig öka mer än förväntat så tilltog oron.

Det som hänt är att marknaden återigen börjat prisa in en viss sannolikhet för en amerikansk lågkonjunktur, men en mjuklandning är fortfarande fullt möjlig. Även om arbetslösheten stiger så sker det från låga nivåer, och det återstår att se om inbromsningen är precis det som Fed har velat åstadkomma genom att höja räntan, eller om nedgången blir djupare än önskat.

Vi ser fortfarande en mjuklandning som mest trolig men utesluter inte att marknadsoron kan hålla i sig i väntan på mer klarhet. En möjlig konsekvens av att konjunkturen mattas av är att centralbankerna kan komma att sänka räntorna lite mer än tidigare förväntat. För svensk del väntas Riksbanken sänka räntan med 0,25 procent vid beskedet den 20 augusti.

Frossa i amerikanska teknikaktier

Ett skäl till att börserna utvecklats starkt innan nedgången är AI-rallyt i de stora amerikanska teknikbolagen vars aktier stigit kraftigt det senaste året. Det främsta exemplet är chiptillverkaren Nvidia vars aktie stigit över 100 procent sedan årsskiftet, trots nedgången de senaste veckorna. Efterfrågan på bolagets AI-chip har varit enorm, och förhoppningen är att den explosionsartade utvecklingen ska leda till högre produktivitet i samhället och ökade vinster i bolagen.

Nu vill investerare se bevis på att de stora investeringarna i AI betalar sig, men än så länge har det inte gått att utläsa något sådant ur kvartalsrapporterna. Det har gjort att teknikaktier fallit på börsen. Vad gäller rapportsäsongen så har amerikanska bolag som vanligt slagit estimaten, men inte med lika hög marginal som de brukar. Rapporter som inte levt upp till förväntningarna har straffats och marknaden har hellre fällt än friat bolag som inte levererat prickfria resultat.

Det kan ändå vara värt att notera att fler bolag i USA än normalt faktiskt har överträffat förväntningarna, och att vinsterna väntas fortsätta stiga både i höst och under nästa år.

Oväntad räntehöjning i Japan

Förutom ovan nämnda skäl finns också andra, mer tekniska skäl till nedgången. Förra veckan höjde den japanska centralbanken oväntat styrräntan vilket fått den japanska yenen att stärkas kraftigt. Det har skakat om de globala börserna. Skälet är att investerare under åratal lånat pengar i yen till en låg ränta, växlat över till dollar och sedan köpt tillgångar med högre avkastning såsom amerikanska statspapper och teknikaktier. När styrräntan i japan höjs och yenen stärks så leder det till kursförluster och att många investerare samtidigt försöker stänga sina positioner. Det innebär att man säljer av tillgångar i dollar (t ex teknikaktier) och köper tillbaka yen, vilket skapar ytterligare dramatik på marknaden. Den japanska centralbanken har dock gått ut och sagt att man inte kommer att höja räntan igen om det riskerar att skapa mer turbulens.

Slutligen kan man också argumentera för att kursrörelserna under enskilda dagar förstärks av att börsuppgången varit så kraftig det senaste året. Nedgången tenderar att gå fort när många investerare samtidigt ska ta hem kursvinster.

Geopolitik – påverkar det?

Geopolitiska händelser kan påverka börsen på kort sikt, men de långvariga effekterna är sällan mätbara. På lite längre sikt är det i stället konjunktur, inflation, räntor och vinstutveckling i bolagen som styr börsen.
Oron i Mellanöstern kan påverka riskaptiten på kort sikt, men knappat på längre sikt. Det som skulle kunna påverka marknaden är om energipriserna rusar eftersom det kan få konsekvenser för både företag, hushåll och inflation. Även det amerikanska presidentvalet skulle kunna ge högre volatilitet på börsen i höst, särskilt om utgången av valet är oviss in i det sista.

Hur bör man agera?

Att bli stressad när börsen rör sig kraftigt är mänskligt. Vi glömmer snabbt bort hur mycket vårt sparande ökat i värde de senaste åren, och ser i stället bara hur mycket det tappat i värde den senaste veckan eller månaden. Det är lätt att till slut trycka på säljknappen för att undvika att sparandet fortsätter minska i värde. Men det är oftast helt fel strategi.

Det är mycket svårt att tajma marknaden. Det räcker inte att lyckas sälja inför en nedgång, du ska dessutom våga köpa innan börsen vänder upp igen. Oftast är stressen som störst när börsen faller som mest, vilket betyder att man riskerar att sälja nära botten. När börsen sedan vänder upp brukar det gå mycket fort, och de bästa börsdagarna kommer ofta direkt efter de sämsta. Resultatet kan bli att man tvingas köpa tillbaka sina aktier och fonder till ett högre pris än man sålde för. Då har det gjort mer skada än nytta att lämna marknaden.

De allra flesta är långsiktiga sparare. De pengar vi investerar på börsen ska stå där länge, och ett månadssparande är tänkt att pågå år efter år. Är man långsiktig finns därför ingen anledning att lämna marknaden på grund av kortsiktig turbulens. Historiskt har varken It-bubblan, Finanskrisen eller pandemin gjort att börsen slutat stiga. Lita på att marknaden fortsätter uppåt över tid. Fortsätt månadsspara och låt ditt långsiktiga sparande vara i fred. Kortsiktiga pengar som du har behov av ska dock aldrig stå på börsen, oavsett om den ser ut att vara på väg upp eller ner.