Globala aktier backade 0,2 procent förra veckan. De amerikanska börserna bröt sin tre veckor långa uppgångssvit, och S&P 500 stängde på -0,4 procent. Stockholmsbörsen sjönk 0,9 procent. Stark sysselsättnings- och konjunkturdata från USA ökade oron för att Fed inte kommer att sänka räntan så mycket som marknaden tror och hoppas vilket lyfte amerikanska räntor och stärkte dollarn, samtidigt som börserna backade.
Sedan i början av augusti har ett globalt index (MSCI ACWI) stigit nästan sju procent, framför allt tack vare uppgångar i USA. Förväntningar om att Fed ska sänka räntan har varit en viktig drivkraft, och för att sänkningarna ska bli verklighet krävs att inflationen fortsätter nedåt. Förra veckan kom dock Feds favoritmått för inflation, PCE, in något högre än förväntat. Data pekade samtidigt på en stark utveckling för både inkomster och privatkonsumtion i USA, vilket är ett positivt konjunkturtecken. Det talar för att Fed kan komma att sänka räntan något mindre än vad marknaden räknar med. Vi räknar med att det bara blir en sänkning till i år.
Trots en lite svagare utveckling förra veckan handlas börserna i USA nära rekordnivåer, men att marknaden står på all-time high är ingen säljsignal. Tvärtom följs ett börsrekord ofta av flera, och om man lockas att ta hem vinsten när marknaden står rekordhögt så finns en risk att man går miste om mycket avkastning. Det pratar vi bland annat om i den senaste podden som fokuserar på USA och amerikanska aktier som vi för närvarande har en övervikt i. Den kan du höra här.
Hälsovårdssektorn stod i fokus förra veckan till följd av Trumps nya utspel om 100-procentiga tullar på import av läkemedel till USA. För att slippa tullarna behöver ett läkemedelsbolag antingen ha existerande produktion i USA, eller påbörja ett projekt för att bygga en fabrik i landet. I praktiken har många bolag redan gjort något av detta, vilket betyder att de flesta slipper de högsta tullarna. Vita Huset gick dessutom ut och sa att det inte gäller europeiska läkemedelsbolag, som betalar 15-procentiga tullar. Faktum är att vi ser god potential i hälsovårdssektorn som varit hårt pressad i år av Trumps hot om tullar och prisregleringar. Värderingarna är låga samtidigt som lönsamhet och tillväxt är hög, och den geopolitiska risken har trots allt minskat betydligt i takt med att nya handelsavtal kommit på plats.
Den här veckan kan det ske en nedstängning av den amerikanska statsapparaten om inte kongressen lyckas nå en budgetöverenskommelse. I så fall riskerar statsanställda att bli utan lön och viktiga ekonomiska rapporter kan försenas, som exempelvis sysselsättningssiffror och inflationsdata. Historiskt har marknaden ofta tagit lätt på den här typen av nedstängningar, men den här gången kan effekterna bli mer påtagliga. Vita huset har uppmanat myndigheter att förbereda sig på omfattande uppsägningar, vilket både kan vara ett förhandlingsknep och ett steg mot att ytterligare banta statsapparaten. En utdragen nedstängning skulle få större konsekvenser, inte minst därför att viktiga jobb- och inflationssiffror kan utebli och lämna Fed utan avgörande data inför räntebeskedet den 29 oktober.
På agendan
- Riksbanken publicerar protokollet från det senaste räntebeskedet på måndag förmiddag
- Preliminära inflationssiffror för euroområdet släpps på onsdag
- Veckan avslutas med den amerikanska jobbstatistiken för september på fredag
Veckans tyngsta siffra är den amerikanska jobbrapporten för september, förutsatt att den publiceras som planerat. Estimaten pekar på att arbetslösheten ligger stilla på 4,3 procent och att det skapats 39 000 nya jobb i september. Rapporten kan potentiellt få stort genomslag på marknaden om den skulle avvika kraftigt från förväntningarna. Starkare jobbsiffror skulle indikera en fortsatt robust ekonomi, men samtidigt dämpa förväntningarna på hur mycket Fed ska sänka räntan. En lite svagare siffra kan däremot öka spekulationerna om räntesänkningar och ge stöd åt marknaden, så länge den inte är så svag att det pekar i riktning mot en recession. En så svag siffra ser vi dock som osannolik med tanke på att annan arbetsmarknadsdata ser solid ut.
Inför fredagens jobbstatistik får vi bland annat JOLTS-rapporten som visar hur många lediga jobb det finns i USA (tisdag), ADP:s sysselsättningsrapport (onsdag) samt veckostatistik över nyanmälda arbetslösa (torsdag). Dessutom blir ISM-index för industrin och tjänstesektorn viktiga för att ge en bild av efterfrågan, arbetsmarknad och inflationstryck i USA.
I euroområdet får vi bland annat preliminära inflationssiffror för september.