Ett globalt index stängde svagt ned förra veckan, och sedan årsskiftet summerar börsuppgången nu till 8 procent. Den främsta drivkraften för marknaden i år har varit att globala makrodata kommit in starkare än väntat. Även rapportsäsongen för det första kvartalet har börjat över förväntan med stabila resultat från både amerikanska och svenska bolag. Någon lågkonjunktur syns inte varken i makrostatistiken eller i kvartalsrapporterna. Den här veckan startar rapportsäsongen även i Europa, och här väntas vinsttillväxten under det första kvartalet ha uppgått till -12 procent i årstakt. Att makrodata generellt kommit in över förväntan samt att rapportsäsongen börjat starkt talar för att även europeiska bolag kan ha haft ett bättre kvartal än analytikerna räknar med. Vi får se om det räcker för att ge mer bränsle åt den europeiska börsen, som stigit med 25 procent sedan botten i slutet av september.
Preliminära inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn
Förra veckan släpptes preliminära inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn i april. I Europa mattades tillväxten inom industrin av ytterligare samtidigt som tjänstesektorn fortsatte att gå starkare än förväntat. Det brukar dock vara industrikonjunkturen som är ledande för börsen. Högtrycket i tjänstesektorn är däremot drivande för inflationen vilket talar för att ECB kommer att höja styrräntan ytterligare ett par gånger innan sommaren. I USA kom PMI-siffrorna för både industrin och tjänstesektorn in högre än estimerat vilket signalerar en fortsatt god amerikansk konjunktur. Det talar för att även Fed kommer att höja räntan minst en gång till innan räntetoppen är nådd, och uttalanden från flera amerikanska centralbankschefer under förra veckan pekade i samma riktning. I veckans podd fördjupar vi oss i utsikterna för inflation och räntehöjningar, samt hur hög boräntan kan tänkas bli senare i år.
Ett annat tema som blivit aktuellt den senaste tiden är det amerikanska statsskuldstaket, och oron har ökat på marknaden för att politikerna inte ska lyckas komma överens om att höja taket i tid. I värsta fall skulle det innebära att USA behöver ställa in sina betalningar, men det är mycket osannolikt att det skulle gå så långt. Priset på försäkringar mot en betalningsinställelse från den amerikanska staten steg dock till den högsta nivån på över tio år förra veckan. Vi förväntar oss att demokrater och republikaner kommer att komma överens, men det finns en betydande risk för att det dröjer in i det sista. Ju närmare vi kommer den dag då amerikanska statens likviditet tar slut, desto mer skulle det kunna oroa marknaden. Exakt när pengarna tar slut finns det olika bud om, men bedömare har pekat på att det kan ske någon gång mellan juni och augusti.
Vi rekommenderar för närvarande en neutral vikt i aktier. Den globala tillväxten väntas bli låg i år, men vi väntar oss inte att den blir negativ. Inflationen är fortfarande hög, men den har toppat och är på väg nedåt. Därför väntas centralbankerna snart vara i mål med räntehöjningarna vilket tar bort en del av osäkerheten. Vi ser inte att det finns någon stor uppsida på börsen med tanke på motvinden från höga räntor och att bolagsvinsterna väntas sjunka under 2-3 kvartal, men vi ser inte heller att några kraftiga nedgångar ligger i korten med tanke på att vi inte ser ut att vara på väg in i någon lågkonjunktur. Därmed bör man förbli investerad i marknaden, gärna med lite extra fokus på kvalitetsbolag med starka balansräkningar och god vinsttillväxt.
För den som är orolig för ny börsturbulens och vill sänka risken i portföljen finns det lyckligtvis bra alternativ till aktier idag. Räntesparande har under åratal framstått som oattraktivt på grund av den låga avkastningen, och många privatsparare har därför en hög andel aktier i portföljen. Tack vare Riksbankens räntehöjningar är den förväntade avkastningen på en vanlig svensk obligationsfond mellan 3 och 5 procent beroende på vilken typ av obligationer fonden investerar i. Den största risken utgörs av fortsatt stigande räntor, vilket i så fall skulle innebära sjunkande obligationspriser. Vi väntar oss dock inte att räntorna kommer att fortsätta stiga lika kraftigt som de gjort det senaste året, snarare väntas de stå lite lägre om 6-12 månader. Tack vare det högre ränteläget så kan det finnas goda skäl att överväga att ha något mer räntefonder i sparandet än tidigare som komplement till aktier. Om börsen skulle falla och konjunkturutsikterna försvagas så fungerar obligationer som en stötdämpare i portföljen, och den stötdämparen fungerar faktiskt bättre idag än den gjort på många år.
På agendan
För svensk del blir veckans intressantaste händelse Riksbankens räntebesked på onsdag. Vi förväntar oss i likhet med prissättningen på marknaden att Thedéen och hans kollegor höjer styrräntan med 0,5 procent till 3,5 procent. Ännu mer intressant blir räntebanan som signalerar vad direktionen planerar att göra härnäst. Vi väntar oss att Riksbanken höjer räntan 0,5 procent ytterligare en gång i slutet av juni, för att därefter ligga stilla året ut.
I Europa får vi Ifo-index som mäter klimatet i det tyska näringslivet. Det väntas ta ett litet kliv uppåt. Vi får också preliminära BNP-siffror för första kvartalet i eurozonen som väntas visa att tillväxten har varit positiv och uppgått till 0,2 procent i årstakt.
I USA får vi PCE-inflation på fredag, vilket är det mått Fed föredrar att använda sig av. I månadstakt väntas inflationen uppgå till 0,3 procent, oförändrat från månaden innan. Vi får även preliminära inflationssiffror för april månad från Tyskland som väntas visa att inflationen uppgick till 7,3 procent i årstakt – ett litet steg nedåt från föregående månad men fortfarande alltför högt för att ECB ska kunna slappna av.
Rapportsäsongen rullar förstås också vidare med resultat från flera verkstadsbolag samt de fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB. I USA släpper flera tunga teknikjättar sina kvartalssiffror, däribland Microsoft på tisdag kväll.