Det var relativt lugnt på marknaderna förra veckan, vilket var en välkommen utveckling efter den senaste tidens höga volatilitet på grund av handelspolitik, ökad recessionsoro och kursfall i de stora amerikanska teknikaktierna. Ett globalt index steg 0,8 procent. Amerikanska S&P 500 stängde veckan 0,5 procent högre och bröt därmed en fyra veckor lång nedgångssvit. Trots stora kursrörelser på fredagen till följd av triple witching (optionskontrakt till ett värde av 4 500 miljarder dollar löpte ut samtidigt), så stängde börserna i USA på plus även på fredagen efter att Trump sagt att det finns ”flexibilitet” i de tullar som ska presenteras nästa vecka. Han betonade dock USA kommer att rikta tullar mot alla länder som har tullar på amerikanska varor.
Veckans agenda
- Under måndagen släpps preliminära PMI-siffror (inköpschefsindex) för USA, Japan och Europa.
- På tisdag publiceras IFO-index, som ger en bild av klimatet i näringslivet i Tyskland.
- Norges Bank lämnar räntebesked på torsdag.
Ju färre utspel vi får kring tullar, desto bättre för marknaden. Vi behöver dock vänta till den 2 april innan vi vet vilka tullar USA har i beredskap för omvärlden. Vår grundsyn är fortfarande att Trump främst använder tullar som ett påtryckningsmedel, och även om fler tullar än förväntat införs, så kan de även komma att dras tillbaka efter förhandlingar. Vi behåller en övervikt i aktier jämfört med obligationer, och vi föredrar både Europa och USA framför tillväxtmarknader.
Onsdagens Fed-besked togs emot väl. Styrräntan lämnades oförändrad, och räntebanan indikerade fortfarande två sänkningar till senare i år. Balansräkningen ska krympas i ett långsammare tempo, vilket betyder att Fed inte kommer att dra tillbaka likviditet från marknaden lika snabbt framöver. Powell signalerade lugn och tillförsikt under presskonferensen, och han betonade att ekonomin fortfarande är solid även om osäkerheten har ökat till följd av handelspolitiken. Det mest positiva var att Powell lutar åt att tullarna främst kommer få en engångseffekt på inflationen, och det innebär att centralbanken kan se igenom fingrarna med eventuella prisökningar.
Börserna steg även i Europa, och storbolagsindex STOXX 600 stängde 0,6 procent högre. Tyskland röstade under veckan igenom ett paket för ökade försvars- och infrastrukturutgifter. Man ska nu tillåta att försvarsutgifter över 1% av BNP undantas från skuldbromsen, och dessutom införs en fond på 500 miljarder euro för infrastruktursatsningar. Beslutet innebär en historisk omläggning av den ekonomiska politiken i Tyskland, och det väntas på sikt gynna försvarsbolag, industri, råvarubolag och banker. Vi behåller en övervikt i europeiska aktier som vi väntar oss kommer fortsätta utvecklas väl.
För svensk del var räntebeskedet från Riksbankens veckans höjdpunkt. Räntan lämnades som väntat oförändrad, och den platta räntebanan signalerade att det är färdigsänkt. Även om vi för närvarande inte har fler räntesänkningar i vår prognos heller så bedömer vi att risken är på nedsidan, det vill säga att det finns en viss sannolikhet för en sänkning till under andra halvåret. Svensk ekonomi är relativt svag och arbetslösheten har ökat oväntat mycket den senaste tiden, och för pressade hushåll hade en räntesänkning till varit välkommen.
På agendan
Veckan rivstartar med preliminära inköpschefsindex för mars som ger inblick i hur tillväxten i de stora regionerna utvecklats under månaden. I USA finns frågetecken kring vad tullarna kommer att innebära för ekonomin, och framför allt har tjänstesektorn visat tecken på en inbromsning sedan årsskiftet. Vi får även siffror över konsumentförtroende i USA, som också försvagats till följd av osäkerheten.
Svagare makrodata har även resulterat i att analytikerna sänkt vinstestimaten för amerikanska bolag något mer än vanligt. Totalt väntas en vinsttillväxt på drygt 7 procent för S&P 500-bolagen under första kvartalet, och för helåret 2025 väntas vinstökningar på 11 procent. Till följd av kursnedgången i USA i år har värderingarna kommit ner och storbolagsindex handlas för närvarande på ett framåtblickande P/E-tal på drygt 20, vilket fortfarande är högre än det historiska snittet. I grund och botten är USAs ekonomin i god form, och det väntar vi oss kommer ge stöd åt börsen när detaljerna kring handelspolitiken klarnar. Att vinsttillväxten i USA breddats och inte längre är lika beroende av de stora teknikbolagen är också positivt.
I Europa har makrodata överraskat på uppsidan av förväntningarna i år, och det brukar innebära att även rapportsäsongen blir bättre än väntat. Industrikonjunkturen har dessutom visat tecken på en vändning, vilket är bra för cykliska europeiska aktier.