Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Börsuppgången kan fortsätta

• Stark amerikansk arbetsmarknad kan hålla liv i börsrallyt
• …men den urstarka jobbrapporten krossade hoppet om en ny dubbelsänkning
• Torsdagens inflationssiffra från USA väntas fortsätta nedåt

Börserna sjönk förra veckan med undantag för i USA. Där stängde storbolagsindex 0,2 procent högre tack vare fredagens mycket starka jobbrapport för september. Europeiska aktier backade 1,6 procent under veckan och Stockholmsbörsens breda index sjönk 1,4 procent. Cykliska bolag gick bättre än defensiva tack vare ökad tro på en mjuklandning. Kinesiska aktier fortsatte att rusa efter de senaste veckornas nyheter om stora stimulanspaket. Räntorna steg till följd av stärkta framtidsutsikter och en förväntan om något färre räntesänkningar i USA.

Den amerikanska jobbrapporten för september visade sig vara avsevärt starkare än förväntat. Totalt skapades 254 000 nya jobb under månaden – betydligt fler än väntade 140 000. Arbetslösheten sjönk till 4,1 procent, och de lite svagare siffrorna för sommarmånaderna juli och augusti reviderades dessutom upp. Löneökningarna var visserligen något större än förväntat, men inte oroande höga. Allt som allt var det en mycket stark jobbrapport.

USAs ekonomi är uppenbarligen i gott skick fortfarande, och det kan ge mer stöd åt sentiment och börser framöver. Ett globalt index har stigit drygt 18 procent sedan årsskiftet, men även om aktiemarknaden redan levererat en betydande avkastning så är jobbrapporten en signal om att uppgången kan fortsätta. Däremot betyder siffrorna att förhoppningarna om ytterligare en dubbelsänkning från Fed i november bara är att glömma – men en sänkning på 25 punkter är fortfarande högst sannolik. Även om hoppet om (stora) räntesänkningar varit en viktig drivkraft för marknaden den senaste tiden, så är det ännu viktigare för börsen att ekonomin förblir robust.

Något som skulle kunna leda till mer volatilitet i närtid är rapportsäsongen, och i USA släpper flera storbanker sina resultat redan den här veckan. Totalt sett väntas de amerikanska bankerna redovisa ett lägre resultat än för ett år sedan, vilket bland annat är en konsekvens av sjunkande räntor. Inför rapporterna har analytikerna sänkt vinstestimaten för S&P 500-bolagen mer än normalt. Totalt väntas en vinsttillväxt på 4,2 procent under tredje kvartalet, vilket kan jämföras med förväntningar om knappt 8 procent vinsttillväxt i början av kvartalet. Möjligen gör sänkta estimat det lättare för bolagen att överraska positivt.

För svensk del får vi vänta till i början av nästa vecka på storbolagens rapporter. Rapportsäsongen har föregåtts av ett antal vinstvarningar från konsumentexponerade bolag, främst kopplat till bilindustrin. Konsumenterna tycks hålla i plånboken, särskilt när det gäller de lite större inköpen. Kombinationen av att börsen står rekordhögt och det stora antalet vinstvarningar talar för att osäkerheten är högre än vanligt, och rapportsäsongen kan därför bjuda på en del volatilitet. Vi håller särskilt ögonen på de cykliska verkstadsbolagen och hur det står till med lönsamhet, orderingång och framåtblickande kommentarer.

På agendan

• Inflationssiffror släpps från Sverige på tisdag och USA på torsdag
• På onsdag publiceras protokollet från Feds senaste räntemöte
• Den amerikanska rapportsäsongen startar med storbankerna JP Morgan och Wells Fargo på fredag

Den här veckan får vi nya inflationssiffror från USA på torsdag som väntas visa på en fortsatt liten nedgång. Fed har under hösten ändrat fokus från inflation till sysselsättning, men risken finns att stigande oljepriser och den starka arbetsmarknaden gör att Powell och hans kollegor ändå kommer hålla ett vakande öga på inflationen framöver.

Geopolitik står högt på agendan med tanke på konflikten i Mellanöstern, och idag är det exakt ett år sedan Hamas terroristattack mot Israel. Trots de stora mänskliga konsekvenserna blir oftast effekterna på börsen små (eller obefintliga) så länge inte ekonomin påverkas, exempelvis genom kraftigt stigande energipriser. Ett högre oljepris har negativ inverkan på konsumtion av andra varor och tenderar att dämpa den globala tillväxten. Det är även mindre än en månad kvar till presidentvalet i USA, och ju jämnare det är mellan kandidaterna, desto större är risken för volatilitet på marknaden till följd av osäkerheten.