Börserna sjönk förra veckan av oro för konjunkturen i USA, och ett globalt index stängde veckan 4 procent lägre. I USA gick de stora teknikbolagen i täten för nedgången, och Nasdaq-index föll 5,8 procent. Europeiska aktier klarade sig något bättre med en nedgång på 3,5 procent. Räntorna sjönk på ökade förväntningar om en svagare konjunktur och kommande räntesänkningar. Trots nedgången står ett globalt index fortfarande nästan 12 procent högre än vid årsskiftet.
Veckans agenda
• Kamala Harris och Donald Trump kommer hålla en livesänd TV-debatt natten till onsdag
• Inflationssiffror släpps från USA på onsdag, och Sverige på torsdag
• ECB lämnar räntebesked på torsdag, följt av en presskonferens med Christine Lagarde
Fredagens jobbrapport gav som väntat Fed grönt ljus för en första räntesänkning den 18 september, men den som hoppades på svaret på om USA är på väg mot en recession eller inte blev sannolikt besviken. Siffrorna visade visserligen att det skapats färre nya jobb än väntat i augusti (142 000 vs väntade 160 000), men arbetslösheten föll tillbaka något i linje med estimaten. Det är tydligt att styrkan i USAs arbetsmarknad har avtagit, men siffrorna pekar inte på att någon recession står för dörren. Så länge sysselsättningen ökar med 100–150 000 jobb per månad och varseltalen är låga så pekar siffrorna snarare i riktning mot en mjuklandning. Med det sagt så lär den amerikanska konjunkturen bli central för börsutvecklingen i höst.
Den amerikanska centralbanken, Fed, sitter för närvarande i baksätet. I våras när konjunkturen i USA var urstark, så kunde lägre inflation och löften om räntesänkningar leda till kraftiga börslyft. Nu är det inte lika enkelt längre. Konjunkturutvecklingen väger tyngre än en sänkt styrränta, och risken finns att om inflationssiffrorna kommer in betydligt lägre än förväntat så kan det tolkas som ännu ett illavarslande konjunkturtecken. Precis som resten av marknaden försöker Fed lista ut hur mycket och hur snabbt räntan behöver sänkas framöver, och förhoppningsvis visar det sig att man inte börjar sänka för sent. Vi väntar oss att Fed kommer att sänka räntan med 0,25 procent vid varje räntemöte fram till och med nästa sommar.
Mot bakgrund av att konjunkturen i USA dämpas väntar vi oss att volatiliteten på marknaden kommer att vara förhöjd under hösten. Det talar för att en god diversifiering mellan aktier och obligationer, samt mellan olika regioner och sektorer är viktig för att inte kurssvängningarna i portföljen ska bli onödigt stora. Vi behåller en neutral vikt i aktier jämfört med obligationer, samt en övervikt i europeiska aktier.
När det gäller USA är förväntningarna generellt högt ställda både när det gäller konjunktur och bolagsvinster, men i Europa är förutsättningarna de motsatta. Industrikonjunkturen har varit svag i två år, och vinsttillväxten var positiv under Q2 för första gången på ett år. Det talar för att det räcker med små positiva överraskningar för att ge stöd åt europeiska aktier. En global mjuklandning är fortsatt vårt huvudscenario, och det väntas i så fall ge stöd åt både den europeiska industrikonjunkturen och den cykliska aktiemarknaden.
På agendan
Veckans viktigaste siffra är den amerikanska inflationen för augusti som släpps på onsdag. Headline väntas sjunka från 2,9 till 2,6 procent medan kärninflationen väntas ligga stilla på 3,2 procent. Som ovan nämnt ser vi dock inte inflationssiffrorna som lika centrala som tidigare, och en oväntat låg siffra skulle snarare kunna orsaka oro än lättnad på börserna. För Fed kan onsdagens siffra bli avgörande för storleken på räntesänkningen den 18 september.
På torsdag är det dags för ECB att lämna räntebesked och sannolikt sänka räntan för andra gången, trots att kärninflationen fortfarande är förhöjd och löneökningarna är stora.
För svensk del släpps nya inflationssiffror på torsdag. Vår prognos är att KPIF (inflation med fast ränta) faller till 1,1 procent i årstakt, främst på grund av lägre energipriser.