Börsen fortsatte uppåt veckan som gick, och cykliska Europa gick bättre än tillväxtorienterade USA. Den här veckans mest intressanta siffra blir inflationen i USA, som släpps på torsdag.
Världen över fortsätter vaccinationerna mot coronaviruset, och äntligen är sommaren och det varma vädret här. Smittspridningen minskar såväl i Sverige som i resten av EU, och restriktionerna plockas gradvis bort. Samtidigt fortsätter återhämtningen i världsekonomin och särskilt inom industrin råder ett kraftigt högtryck. Förra veckan släpptes amerikanska ISM-index för maj och siffran steg ytterligare till 61,2, vilket var högre än väntat. Delindex för nya order ökade, och det gjorde även leveranstiderna. Vi förväntar oss att den kraftiga obalansen mellan hög efterfrågan och brist på komponenter och insatsvaror håller i sig över sommaren, och sedan lättar gradvis under andra halvan av året.
Den kraftfulla återhämtningen i industrin, kapacitetsbrist och ett ökat pristryck är samtliga drivkrafter för cykliska regioner och bolag, och har bidragit till att europeiska aktier har utvecklats bättre än amerikanska hittills i år. Försprånget för Europa ökade ytterligare under maj, och vi väntar oss att det kan fortsätta med tanke på att det är först nu regionen har kunnat börja öppna upp på allvar. Ytterligare catch up-potential, extremt hög förväntad vinsttillväxt under andra kvartalet och starkt tillväxtmomentum när ekonomin öppnar upp är alla drivkrafter för europeiska aktier, och vi behåller en övervikt i regionen. Inom sektorsstrategin föredrar vi cykliska sektorer framför defensiva, och värde framför tillväxt. Vi har för närvarande en övervikt i industri, material och finans, och en undervikt i hälsovård, dagligvaror och kraftförsörjning. Vi har också en övervikt i IT-sektorn, som till viss del också är cyklisk och gynnas av ökade digitala investeringar.
En intressant nyhet som släpptes i helgen var att G7-länderna har kommit överens om en global minimiskatt. Skatten kommer att göra att amerikanska teknikjättar som Amazon, Microsoft och Facebook får betala en högre skatt, och dessutom i flera länder. Den föreslagna miniminivån på 15 procent är dock bara marginellt högre än skatten som idag tas ut av de lågskatteländer där många bolag valt att ha sin skatterättsliga hemvist. Irland har till exempel en bolagsskatt på 12,5 procent. Flera finansministrar har dock uttryckt att 15 procent är en miniminivå – helst ska den så småningom bli högre. Blir förslaget verklighet kommer det att ha en negativ inverkan på vinsterna för de stora S&P 500-bolagen, men effekten på vinsttillväxten är bara tillfällig. Det kan vara värt att komma ihåg också när Joe Bidens höjning av bolagsskatten diskuteras – om den går igenom är den negativ för amerikanska bolag, men vinsttillväxten påverkas bara negativt under en kortare period.
På agendan
En av de viktigaste drivkrafterna för aktier och räntor är den amerikanska centralbanken, Fed. Den som letar ledtrådar till hur Fed kommer att agera ska hålla ögonen på två saker. Den ena är den amerikanska arbetsmarknaden, och där fick vi ny data när jobbrapporten för maj släpptes i fredags. Den visade att det skapades 559 000 nya arbeten i den amerikanska ekonomin månaden som gick, och att arbetslösheten minskade till 5,8 procent. Fortfarande är drygt 7,5 miljon fler amerikaner arbetslösa än innan krisen, vilket betyder att ekonomin är långt ifrån återställd.
Den andra parametern att bevaka är den amerikanska inflationen. Majsiffran publiceras nu på torsdag. Förra månaden var inflationen överraskande hög, vilket fick börsen att falla av rädsla för att en åtstramning skulle komma snabbare än väntat. I maj väntas inflationen ha stigit med 4,6 procent i årstakt, huvudsakligen på grund av baseffekter. Månadssiffran är därför mer intressant, och i månadstakt väntas inflationen ha stigit med 0,4 procent. Överraskningar på upp- eller nedsidan kan sätta avtryck på börsen den här gången också. Nästa Fed-besked kommer på onsdag om tio dagar, men vi väntar oss inga förändringar av penningpolitiken då utan bedömer att det dröjer till efter sommaren innan man presenterar en plan för hur stödköpen ska trappas ner. Några Fed-ledamöter har dock redan varit ute och sagt att de tycker att det börja bli dags att diskutera saken.
Andra punkter på veckans agenda är ECBs räntebesked på torsdag. Centralbanken väntas skruva upp tillväxtprognoserna, och under det tredje kvartalet väntar vi oss att volymen på stödköpen blir något lägre än under andra kvartalet. På torsdag släpps även tyska ZEW-index som mäter investerares och analytikers förväntningar på den tyska ekonomin.