Globala aktier backade 1,1 förra veckan samtidigt som oljepriset föll tillbaka något. Aktiemarknaden har trots allt visat en förvånansvärd motståndskraft så här långt. Kriget har pågått i en månad och risken för negativa ekonomiska konsekvenser har ökat, men ett globalt index (MSCI World) har ändå inte tappat mer än cirka 8 procent i lokal valuta. Tack vare att dollarn har stärkts mot kronan den senaste månaden är nedgången mätt i svenska kronor ännu mindre, runt 5 procent.
Börserna i Europa och Asien har drabbats hårdare än USA, där IT-sektorn hållit emot nedgången bättre. Den enda sektorn som står på plus sedan konflikten bröt ut är energisektorn, som gynnas av stigande oljepriser. I veckans podd pratar vi mer om hur du ska agera vid en börsnedgång.
Därför har börserna hållit emot nedgången
Ett skäl till att börserna inte fallit mer är att det finns en chans – och förhoppning – om att kriget snart ska vara över. En plötslig fredsuppgörelse skulle leda till fallande energipriser, stigande börser och sjunkande räntor, och har man sålt av så går man miste om en potentiellt kraftig uppstuds. Det har sannolikt bidragit till att många avvaktat med att sälja.
Problemet är att ju längre kriget pågår desto större kommer de negativa konsekvenserna att bli, och under tiden lär volatiliteten vara hög och riktningen på börserna vara nedåt. Den här typen av turbulens, där aktier och obligationer faller samtidigt, är precis det som brukar få Trump att backa och göra en så kallad TACO. Så även den här gången. Trump har gång på gång sagt att förhandlingar pågår för att lugna marknaderna, men problemet är att förhandlingar kräver att båda parter är med på noterna, och Iran har förnekat att några ”konstruktiva samtal” pågår.
Under helgen har nyhetsflödet varit mixat. Iranstödda Huthirebeller gav sig in i konflikten på lördagen samtidigt som det rapporteras att USA skickar tusentals soldater till Mellanöstern. Det har drivit upp oljepriset ytterligare. Donald Trump sa även i en intervju med Financial Times att han vill ”ta oljan i Iran”, men också att indirekta samtal mellan USA och Iran via medlare förlöper väl, och att han därför skjutit upp deadlinen för nya attacker till den 6 april. Även om den värsta turbulensen på marknaden har minskat så är osäkerheten fortfarande betydande, och det talar för att påskveckan också kan bjuda på volatilitet.
Hökaktiga centralbanker utgör ett nytt orosmoln
För marknaden är det här en relativt ovanlig geopolitisk konflikt eftersom den faktiskt får konkreta ekonomiska konsekvenser. Risken är att problemen blir mer långvariga än vad investerare hade hoppats, och dessutom har ett nytt orosmoln tornat upp sig i form av hökaktiga centralbanker.
Amerikanska Fed som tidigare räknat med att sänka räntan i år gjorde i samband med det senaste räntebeskedet klart att det inte blir någon sänkning om inte inflationen fortsätter nedåt. Det lär den inte göra om oljepriset ligger kvar över 100 dollar per fat. I Europa och Sverige har ECB och Riksbanken också varit tydliga med att de står redo att agera om inflationen visar tecken på att stiga igen. Det är tydligt att man inte vill upprepa misstaget från 2022, när inflationen in i det sista bedömdes vara övergående och centralbankerna därför tvingades jaga i kapp genom att höja räntan kraftigt i stora steg.
Till följd av utvecklingen så har vi ändrat våra prognoser för Riksbanken och ECB. Vi räknar nu med att Riksbanken kan höja räntan tre gånger i år med start i maj, så att styrräntan når 2,5 procent i slutet av 2026. Stramare penningpolitik i kombination med lägre tillväxt är givetvis inget drömscenario – tvärtom. Men det tål att påpekas att inflationen var under kontroll och att makrodata varit starkare än väntat i både Sverige, Europa och USA inför att konflikten bröt ut, vilket ger ett stabilt utgångsläge.
Årsdagen av Liberation Day påminner om vikten av långsiktighet
På torsdag den här veckan är det ett år sedan Trumps Liberation Day, när omfattande globala tullar lanserades vilket fick börserna att rasa kraftigt samtidigt som räntorna steg. Där och då var osäkerheten och oron väldigt stor, men efter att tullarna sköts upp och osäkerheten minskade har globala aktier levererat en stadigt positiv avkastning.
I dagens situation kan det vara värt att påminna sig om att volatiliteten på börsen periodvis kan vara mycket hög, men oftast lugnar det ner sig när osäkerheten minskar, och investerare med ett långsiktigt perspektiv och is i magen brukar bli belönade.
Konflikten börjar göra avtryck i makrostatistiken
- Stockholmsbörsen har halvdag på skärtorsdag och stängt på långfredag.
- Preliminära inflationssiffror för euroområdet släpps på tisdag.
- Den amerikanska jobbstatistiken för mars släpps på långfredag, trots att den amerikanska börsen har stängt.
Nu börjar makrostatistik för den gångna månaden att publiceras, och vi lär därmed börja se effekterna av konflikten även i data. I Europa får vi bland annat preliminära inflationssiffror, som väntas ta ett steg uppåt på grund av stigande energipriser.
I USA publiceras jobbrapporten för mars på fredag. Förra månaden var siffrorna en rejäl besvikelse med fallande sysselsättning, men den här månaden väntas sysselsättningen ha ökat igen med cirka 50 000 jobb. Arbetslösheten väntas öka något till 4,5 procent.
Vi får även definitiva inköpschefsindex för mars och där ligger fokus på delindex för priser, som kan ge en tidig signal om hur inflationen kommer att påverkas.