Återhämtningen på börserna fortsatte förra veckan med stöd från positiv amerikansk konjunkturstatistik. Ett globalt index steg för sjunde dagen i rad på fredagen och uppgången under veckan summerade till 3,9 procent. Japanska aktier lyfte nästan 8 procent medan amerikanska S&P 500 steg 3,9 procent. Stockholmsbörsen steg 2,5 procent. Ett globalt index handlas för närvarande 2,5 procent från all-time high som nåddes i mitten av juli.
Veckans agenda
- Riksbanken lämnar räntebesked på tisdag
- På torsdag släpps preliminära PMI-siffror (inköpschefsindex) för USA, Japan och Europa
- Fed-chefen Jerome Powell håller tal i Jackson Hole på fredag
Förra veckans största händelse var den amerikanska inflationssiffran för juli. Inflationen tog som förväntat ett litet steg ner och banade därmed väg för en första räntesänkning i USA den 25 september. Vi fick även data över den amerikanska detaljhandeln som visade sig ha varit oväntat stark under sommaren. På fredagen släpptes amerikanska Michiganindex som visade att konsumentsentimentet också stärktes i juli. Sammantaget pekade veckans skörd av data på att USAs konsumenter fortfarande är i god form, och det gav stöd åt förväntningarna om en mjuklandning i ekonomin. För oroliga investerare var både inflation och detaljhandel en källa till lättnad. Precis som i Sverige gör dock de höga räntorna avtryck på bygg- och bostadsmarknaden i USA, och sentimentet bland amerikanska husbyggare fortsatte att försvagas.
En mjuklandning i ekonomin är fortfarande vårt huvudscenario, men vi kan samtidigt konstatera att det skett ett skifte vad gäller synen på riskerna över sommaren. Innan sommaren bedömdes en mjuklandning vara mest sannolik, men en no landing där konjunkturen förblev stark var också fullt möjlig. Risken för en recession bedömdes däremot vara närmast obefintlig. I dagsläget pratar ingen längre om en no landing, i stället har en viss oro för en recession smugit sig tillbaka in i marknaden. Det främsta skälet är att arbetslösheten i USA har stigit vilket historiskt indikerat problem för ekonomin. Den högre arbetslösheten beror dock främst på immigration och inte på att fler amerikaner har blivit arbetslösa. Det innebär att det inte behöver vara en tillförlitlig recessionssignal just den här gången.
Vi ser trots det två skäl att vänta sig att börsuppgången kan tappa tempo i höst. Makrodata har kommit in svagare än förväntat i både USA, Europa och Kina över sommaren, och det brukar innebära mindre medvind för aktier. Det andra skälet är att den acceleration i konjunkturen som vi såg i början av året, och som typiskt sett innebär att börsen går starkt, har mattats av. Framöver väntar vi oss att den globala tillväxten gradvis bromsar in, och det brukar innebära att avkastningen på aktiemarknaden blir lägre än i perioder då tillväxten accelererar. Vinstförväntningarna är samtidigt förhållandevis högt ställda. Med anledning av detta sänker vi aktier från övervikt till neutral vikt.
Ränteläget är samtidigt så pass högt att den förväntade avkastningen på obligationer är attraktiv. I händelse av en hårdare inbromsning i ekonomin än förväntat skulle räntorna sjunka, vilket i så fall leder till att priset på obligationer stiger och dämpar kurssvängningarna i portföljen.
På agendan
Den här veckan får vi mer konjunkturdata från både USA och Europa, och framför allt är preliminära inköpschefsindex för augusti som släpps på torsdag av intresse.
Veckans viktigaste händelse är Jerome Powells tal vid centralbankskonferensen i Jackson Hole på fredag. Historiskt har Powell ofta bjudit på ny information om penningpolitiken i sitt tal, och vilken ton han slår an kan bli avgörande för marknadsutvecklingen i närtid. Vi ser i dagsläget inget skäl för Fed att dubbelsänka räntan i september utan tror att Fed nöjer sig med 0,25 procent följt av 1–2 ytterligare sänkningar innan året är slut.
För svensk del står Riksbankens räntebesked på tisdag i centrum. Att det blir en räntesänkning står helt klart, och även om allt fler röster har höjts för att räntan borde sänkas med 0,5 procent, så är en sänkning med 0,25 procent mest trolig. Inga nya ekonomiska prognoser för ekonomin eller räntebanan lämnas den här gången, vilket betyder att presskonferensen med Thedéen blir central. Det är fullt möjligt att Thedéen muntligt flaggar för att räntan kan komma att sänkas vid varje räntemöte året ut, vilket skulle innebära att styrräntan når 2,75 procent i december. Den svenska inflationen mätt som KPIF (inflation med fast ränta) har legat under 2 procent två månader i rad och väntas bli kvar där hela hösten. Det talar för att räntan bör sänkas från dagens åtstramande nivå ner mot en neutral nivå någonstans kring 2,5 procent.