Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Därför tar marknaden svag jobbdata med ro

Ett globalt index stängde 0,4 procent högre förra veckan och i USA nådde S&P 500 en ny rekordnivå på torsdagen trots att jobbdata generellt överraskade på nedsidan av förväntningarna. I Europa och Sverige stängde börserna veckan svagt på minus.

Förra veckan riktades fokus mot arbetsmarknaden i USA, och statistiken kom generellt in i underkant av förväntningarna. Antalet lediga jobb (JOLTS) var färre än analytikerna räknat med samtidigt som antalet nyanmälda arbetslösa fortsatte att stiga. Även veckans tyngsta siffra, jobbrapporten (non-farm payrolls) som släpptes på fredag eftermiddag, var en besvikelse. Förhandsestimaten indikerade att drygt 70 000 nya jobb skulle ha skapats i USA under augusti, men siffran som publicerades var bara 22 000. Dessutom reviderades siffrorna för juni och juli ner, vilket innebär att siffran för juni är negativ. Det finns flera skäl till att sysselsättningen ökat långsammare i USA de senaste månaderna. Svagare efterfrågan under våren och försommaren till följd av tullar och hög osäkerhet är ett skäl, och kraftigt begränsad immigration under Donald Trump är ett annat.

Börserna stängde svagt nedåt på fredagen, men marknadsreaktionen var inte så negativ som man hade kunnat tro. Det beror delvis på att räntorna sjönk och marknaden nu räknar med hela sex räntesänkningar från Fed innan 2026 är slut. Ett annat skäl till att investerare tar jobbstatistiken med ro är att den är bakåtblickande. Nyare data, som exempelvis inköpschefsindex och nya platsannonser, pekar på att ekonomin har stärkts igen mot slutet av sommaren tack vare att USA tecknat ett antal handelsavtal som minskat osäkerheten. Exempelvis har orderingången ökat och anställningsplanerna har stärkts. Tillsammans med ökad tro på räntesänkningar ger det stöd åt riskaptiteten på marknaden och förklarar den begränsade kursreaktionen.

Den här veckan får vi nästa pusselbit inför Feds penningpolitiska besked onsdagen den 17 september i form av inflationssiffror för augusti. Marknaden räknar med att inflationen i USA har stigit något jämfört med juli, och fokus kommer att ligga på eventuella priseffekter av tullarna. Om inflationstrycket blir högre än förväntat under hösten så kan det påverka förväntningarna på hur många räntesänkningar Fed kommer att kunna leverera det närmaste året, och det i sin tur kan spilla över på aktiemarknaden. Marknaden räknar med 100 procents sannolikhet med att Fed sänker räntan i september, och det spekuleras till och med i att det kan bli en dubbelsänkning. Det ser vi som osannolikt, men att Fed sänker räntan ett par gånger innan året är slut framstår som högst troligt med tanke på avmattningen i ekonomin.

Vi väntar oss att räntesänkningar i USA ger stöd åt globala aktier generellt, men framför allt är lägre korta räntor positivt för amerikanska småbolag som ofta har en relativt hög skuldsättning samt korta räntebindningstider. Ökade förväntningar om räntesänkningar är det främsta skälet till att amerikanska småbolagsindex, Russel 2000, stigit med drygt 10 procent sedan i början av augusti. Småbolag i USA är lågt värderade och vi bedömer att uppgången kan fortsätta om Fed levererar på förväntningarna om sänkt styrränta och fler sänkningar i prognosen för nästa år.

Vi förblir också positiva till utsikterna för globala aktier. Osäkerheten kring amerikansk handelspolitik har minskat, och vi bedömer att stark vinsttillväxt, fortsatt motståndskraftig konjunktur samt räntesänkningar i USA kommer att fortsätta lyfta aktiemarknaden framöver.

På agendan

  • Denna vecka rapporterar Clas Ohlson, Rusta och Svolder
  • ECB lämnar räntebesked på torsdag, följt av en presskonferens med Christine Lagarde
  • På torsdag publiceras även den amerikanska KPI-inflationen

Förutom ovan nämnda inflationssiffror från USA får vi också producentprisindex på onsdag. Förra månaden kom producentpriserna in överraskande högt.

På torsdag får vi ett räntebesked från ECB som väntas lämna styrräntan oförändrad. Inflationen är nära målet och ekonomin har utvecklats bättre än väntat under sommaren, vilket betyder att Lagarde och kollegorna i direktionen i lugn och ro kan låta styrräntan ligga stilla. Nästa år väntas stora finanspolitiska stimulanser i Tyskland ge stöd åt tillväxten i euroområdet, men de innebär också en viss uppsidesrisk för inflationen. I övrigt riktas även blickarna mot förtroendeomröstningen för den franska regeringen som hålls på måndagen.

För svensk del publiceras detaljerna i förra veckans preliminära inflationssiffra för augusti på torsdag.