Börserna sjönk förra veckan och volatiliteten i aktier och räntor steg. Två saker bidrog till oron: konflikten i Mellanöstern stigande energipriser, samt en oväntat svag jobbrapport från USA. Krig är lätta att starta, men svåra att kontrollera och avsluta, och det går inte att utesluta att konflikten drar ut på tiden även om det inte är vårt huvudscenario. Under helgen har konflikten eskalerat ytterligare vilket fick oljepriset att närma sig 120 dollar per fat när marknaden öppnade. Enligt rapporter har det lett till att flera G7-länder har öppnat upp för att frigöra oljereserver.
Räkna med stora kursrörelser även den här veckan, men också att vändningen kan gå snabbt om oron lugnar ner sig. Det är lätt att glömma att konflikten än så länge bara har pågått i en vecka, och det är alldeles för tidigt att dra slutsatsen att de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli så stora som alla kri(g)srubriker antyder.
Dollarn – en stötdämpare i globalfonder
Innan vi går in på riskerna kan vi konstatera att det är positivt att valutan har fungerat som en stötdämpare i portföljen under turbulensen. Dollarn har stärkts, vilket den normalt brukar göra vid kriser, och det har lyft avkastningen på globala aktier mätt i svenska kronor. Ett globalt index sjönk 3,1 procent i lokal valuta förra veckan, men i kronor var nedgången inte mer än 1,5 procent vilket är positivt för alla med globalfonder i portföljen.
Stor dramatik här och nu – men de bestående effekterna blir oftast små
Attackerna i Mellanöstern har lett till stigande olje- och gaspriser, och ju längre trafiken genom det viktiga Hormuzsundet är decimerad, desto större ekonomiska konsekvenser kan det få. Problemet är inte bara att trafiken begränsas, utan att när oljeleveranserna förhindras så byggs lager upp vilket tvingar producenterna att dra ner på produktionstakten. Om prisuppgången blir långvarig så är det negativt för både konsumenter och företag. Stigande energipriser kan även spilla över på andra varor som livsmedel vilket i så fall ger en bredare inflationsuppgång. Det kan sätta centralbankerna i en svår sits. De högre energipriserna kan också öka pressen på Trump att avsluta kriget snabbare. Även Kina har uppmanat Iran att hålla sundet öppet och avstå från att äventyra energitransporterna.
Vi ser i första hand detta som en temporär utbudschock, och marknaden tycks hålla med. Prissättningen på terminsmarknaden indikerar att oljepriserna kommer att reversera större delen av prisuppgången inom 6–12 månader. Vi räknar även med att centralbankerna kommer att avstå från att agera på de stigande energipriserna.
Historiskt har geopolitiska händelser sällan gett bestående effekter och de initiala börsnedgångarna har ofta snabbt hämtats igen när osäkerheten toppat ur. Den här krisen har dessutom inträffat i ett läge där den globala ekonomin är i gott skick med makrodata som överraskar på uppsidan av förväntningarna, och inflationen på nedsidan av förväntningarna. Det talar för att investerare bör behålla ett långsiktigt perspektiv snarare än att agera på kortsiktiga rubriker.
Svag jobbrapport från USA, men förmildrande omständigheter
I fredags publicerades amerikanska jobbrapporten för februari som kom in betydligt svagare än väntat. Analytikerna hade räknat med att sysselsättningen skulle öka med närmare 60 000 jobb, men den minskade i stället med 92 000. Det finns dock förmildrande omständigheter, som att siffran kan ha påverkats av nedstängningseffekter. Annan data pekar på att arbetsmarknaden är stabil, och löneökningarna indikerar att efterfrågan på arbetskraft är god. Problemet kan även vara att företagen har svårt att få tag på arbetskraft på grund av den begränsade immigrationen, snarare än att de inte vill anställa mer personal.
- Den här veckan rapporterar Clas Ohlson, Rusta och Svolder.
- Amerikanska inflationssiffror publiceras på onsdag.
- Slutgiltiga inflationssiffror i Sverige publiceras på torsdag.
Den här veckan får vi den amerikanska inflationssiffran för februari på onsdag som väntas vara oförändrad på 2,5 procent i årstakt. På fredag släpps siffror över inflationsförväntningar i USA, vilket blir extra intressant med tanke på de stigande energipriserna.
Marknadssyn – förr eller senare uppstår attraktiva ingångslägen
Mot bakgrund av att ekonomin i grund och botten är solid, bolagsvinsterna stiger och lönsamheten i företagen är hög, så bedömer vi att aktier kan utvecklas bättre än obligationer de kommande 3–12 månaderna. Detta förutsätter att konflikten inte eskalerar dramatiskt och drar ut på tiden.
Cykliska aktier kan kortsiktigt hamna under press på grund av stigande energipriser och ökad osäkerhet kring makroutsikterna, men för långsiktiga investerare kan det innebära att det uppstår attraktiva ingångslägen. De asiatiska marknaderna hade stigit väldigt kraftigt innan krisen bröt ut, och det innebär att volatiliteten kan bli ännu högre där om oron tilltar. Vi väntar oss att både Europa och USA klarar sig relativt bättre på kort sikt.