Veckan som gick steg svenska och europeiska aktier, medan de amerikanska börserna fortsatte nedåt. På fredagen tog dock även USA-börserna med Nasdaq i täten ett rejält skutt uppåt. Den senaste veckan har sentimentet generellt varit negativt, och i närtid kan vi få se en viss återhämtning från översålda nivåer. I grund och botten kvarstår dock det faktum att tillväxten globalt mattas av, penningpolitiken stramas åt, kriget i Ukraina fortsätter och nedstängningarna i Kina inte är över. I morse publicerades kinesisk statistik som visade att industriproduktionen oväntat sjönk under april, och detaljhandeln föll med över 11 procent under månaden. Det fick uppgången på de asiatiska börserna att komma av sig under måndagsmorgonen.
På den geopolitiska fronten kan vi konstatera att Rysslands ”Segerdag” förra veckan blev en ickehändelse. Putin varken utropade seger eller förklarade krig, och därmed fortsätter konflikten som förut. EU förbereder för tillfället ett nytt paket med sanktioner som skulle kunna omfatta rysk oljeimport, vilket fått priset på Brentolja att stiga till över 110 dollar per fat. Under veckan stod det även klart att det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa innebär att Finland kommer att ansöka om medlemskap i NATO, och efter att svenska Socialdemokraterna i helgen beslutat att stötta ett sådant beslut är det högst troligt att även Sverige kommer att gå samma väg.
Den amerikanska inflationssiffran för april som publicerades förra veckan kom in på 8,3 procent, och kärninflationen var 6,2 procent. Båda siffrorna var något lägre än i mars, och förhoppningsvis innebär det att inflationen i USA nu har toppat och gradvis blir lägre framöver. Prisökningarna var dock något högre än analytikerna hade förväntat sig. Konsumentsentimentet i både USA och Europa kom samtidigt in svagare än väntat. Hur inflationstakten utvecklas de närmaste månaderna är viktigt för hur snabbt Fed (och andra centralbanker) kommer att strama åt framöver.
För hushållen i både USA och Europa innebär inflation och stigande räntor att köpkraften sjunker. Det väntas bli en motvind för konsumtionen i år, och det är ett viktigt skäl till att vi nu väljer att skifta fokus i vår sektorsstrategi på 3-12 månaders sikt till att bli mer defensiva. Vi höjer därför bland annat den globala hälsovårdssektorn till en övervikt och lyfter dagligvaror från undervikt till neutral. Vi sänker samtidigt den cykliska sällanköpssektorn till en undervikt.
För en vecka sedan sänkte vi även övervikten i tillväxtmarknader till neutral, och höjde samtidigt amerikanska aktier till en övervikt. Utvecklingen för börserna på tillväxtmarknader, särskilt i Kina, har varit en besvikelse i år. Nedstängningarna till följd av covid-19 har gjort att stimulanserna har dröjt samtidigt som tillväxten blivit lägre än väntat, och sentimentet kring kinesiska aktier är svagt. Börserna i USA har samtidigt fallit kraftigt till följd av den höga andelen högt värderade tillväxtbolag. Det innebär att värderingarna har kommit ner och S&P 500 handlas nu till P/E 16,6, vilket är lägre än snittet de senaste 10 åren. Vi väntar oss samtidigt att större delen av ränteuppgången i USA nu ligger bakom oss och därmed väntas värderingspressen avta. Den amerikanska aktiemarknaden innehåller samtidigt en hög andel kvalitetsbolag vilket är en attraktiv egenskap när konjunkturen mattas av.
Vi behåller en neutral vikt i aktier jämfört med obligationer, och väntar oss en svagt positiv avkastning på globala aktier på 12 månaders sikt.
På agendan
Den här veckan får vi detaljhandelssiffror från USA på tisdag, och konsumentsentiment i euroområdet på fredag. Vi håller utkik efter tecken på hur konsumenterna påverkas av risker utveckling i omvärlden.
Centralbankerna är också i fokus då flera Fed-ledamöter håller tal under veckan, och det penningpolitiska protokollet från ECBs senaste räntebesked släpps på torsdag. När det gäller Fed verkar det finnas en bred enighet för att höja räntan snabbt till en början, och vi fortsätter att vänta oss två ytterligare höjningar om 0,5 procent, och därefter att man övergår till höjningar i 0,25-procentsteg. När det gäller ECB råder det fortfarande osäkerhet gällande när den första räntehöjningen kommer att ske.