Börserna steg kortveckan före påsk för första gången sedan krigsutbrottet. Riskaptiten stärktes och volatiliteten föll tillbaka på förhoppningar om en snar vapenvila. Ett globalt index steg totalt 3,3 procent och börserna i USA och Europa gick starkare än Kina och Asien, vars ekonomier drabbas hårdare av stoppet i Hormuzsundet. Fredagens amerikanska jobbrapport släpptes när de flesta börser var stängda, men bjöd på en betydligt starkare sysselsättningssiffra än förväntat vilket minskar oron för en avmattning i USA.
Ett händelserikt kvartal, och svag utveckling för 60/40-portföljen
Första kvartalet blev minst sagt händelserikt. Det inleddes med USAs militära insats i Venezuela, sedan skiftade fokus till AI och mjukvarubolag, och i slutet av februari riktades blickarna mot kriget i Mellanöstern. Oljepriset nästan fördubblades från januaris bottennivåer samtidigt som dollarn för en gångs skull stärktes. Energisektorn blev kvartalets utropstecken med en avkastning på runt 40 procent. Mars blev för övrigt den sämsta månaden för den klassiska 60/40-portföljen sedan 2022 på grund av att börserna sjönk och obligationer samtidigt tappade i värde när räntorna steg.
Drivkrafterna för guld är intakta trots nedgången
Guld fungerade inte heller som en trygg hamn under turbulensen, utan föll med drygt 10 procentunder mars. Den kraftiga uppgången sedan 2022 har drivits av centralbanksköp, ökad geopolitisk risk samt hög efterfrågan på fysiskt guld i Indien och Kina, men nedgången har mest troligt bara berott på ett ökat behov av likviditet när investerare finansierat förluster i andra delar av portföljen. Vi ser de ovan nämnda drivkrafterna som intakta, och det väntas ge stöd åt guldpriset framöver.
Vapenvila eller eskalering?
De nyckfulla utspelen från Trump fortsätter och senaste nytt är att han lovat att bomba Iran ”till stenåldern” om inte Hormuzsundet öppnas senast på onsdag morgon. Samtidigt rapporteras att medlare har föreslagit en 45-dagars vapenvila för att ge mer tid åt förhandlingar. Ett avtal eller en förlängning av tidsfristen skulle få oljepriset att falla tillbaka stötta börserna, medan eskalerande attacker mest roligt skulle ge fortsatta börsnedgångar och förstärka energiprischocken.
Även om börserna sjunkit sedan kriget bröt ut så är nedgången inte speciellt dramatisk med tanke på de potentiella ekonomiska konsekvenserna. Det tyder på att marknaden bedömer att konflikten kan avslutas utan några större skador på ekonomin; en syn får stöd av att Iran ingått flera bilaterala avtal som gör att oljetransporter kan passera genom sundet igen, främst till asiatiska länder. Trumps upprepade förlängningar av deadlines tyder också på att han – trots utspelen – föredrar att inte eskalera kriget, utan hellre vill ha vapenvila och ett avtal.
Om kriget eskalerar kan guld, försvar och energibolag ge stöd i portföljen. En fred skulle vara positivt för aktier generellt, särskilt för cykliskt när konjunkturriskerna minskar, samt för ränte- och inflationskänsliga bolag.
Blickarna riktas mot rapportsäsongen
Kriget och de högre energipriserna har redan gett visst avtryck i makrostatistiken, men däremot finns ännu inga tydliga tecken på att bolagsvinsterna har påverkats negativt. Tvärtom har estimaten höjts under kvartalet som gått, särskilt i USA. Där räknar analytikerna med att vinsterna för S&P 500-bolagen har ökat med drygt 13 procent i årstakt, och med tanke på att bolagen som regel slår estimaten så är en vinsttillväxt på 15–20 procent inte uteslutet. Värderingarna i USA har samtidigt fortsatt att sjunka, och börsen handlas nu till ett P/E-tal på strax under 20 vilket är något lägre än 5-årssnittet.
Även om amerikanska bolag sannolikt inte påverkats nämnvärt av kriget så finns en risk att svenska och europeiska bolag i högre grad kan referera till ökad osäkerhet och risk för stigande kostnader i samband med sina rapporter. Särskilt den cykliska industrin kan ha sett vissa effekter av de högre energipriserna. Samtidigt är det positivt för svensk del att kronan har försvagats när osäkerheten ökat, eftersom det gör att valutan kan ge visst stöd åt vinster och lönsamhet.
Veckans makroagenda
- Inflationssiffror från Sverige släpps på tisdag och USA på fredag.
- Svenska PMI-siffror för tjänstesektorn publiceras på tisdag.
- På onsdag publicerar Mäklarstatistik husprisindex.
Den här veckan får vi bland annat det penningpolitiska protokollet från Feds senaste möte på onsdag kväll. På fredag släpps nya inflationssiffror i USA som väntas ta ett steg uppåt, särskilt huvudindex som inkluderar energipriser som väntas stiga från 2,4 till 3,3 procent i årstakt.
För svensk del släpptes preliminära inflationssiffror för mars på tisdagsmorgonen, och de kom in lägre än förväntat vilket minskar risken för att Riksbanken ska höja räntan i närtid.