Börserna fortsatte uppåt förra veckan och ett globalt index steg 1,4 procent. Börserna i Sverige och Europa gick starkare än i USA, och Stockholmsbörsens breda index OMXSPI stängde veckan totalt 2,6 procent högre. Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsen stigit 9,6 procent och europeiska aktier 9,0 procent, vilket kan jämföras med amerikanska S&P 500 som stigit 4 procent. Det måste förstås ses i ljuset av fjolåret, då den amerikanska börsen utklassade omvärlden och storbolagsindex satte över 50 nya börsrekord.
Veckans agenda
- Den här veckan rapporterar bland annat Ratos och Truecaller i Sverige, samt Walmart i USA
- På onsdag kväll får vi ta del av det penningpolitiska protokollet från Feds senaste möte
- På fredag släpps preliminära inköpschefsindex för februari i USA, Europa och Japan
Under 2024 var europeiska aktier ute i kylan och majoriteten av allt kapital sökte sig till USA vilket fick värderingarna att stiga kraftigt. I år tycks investerare ha fått upp ögonen för andra, lägre värderade aktiemarknader med potential att ta igen en del av USAs försprång. Industrikonjunkturen har visat tecken på att vända efter två svåra år vilket gynnar Europa, och att Donald Trump ännu inte gett några konkreta besked om tullar har ökat hoppet om att utspelen främst är förhandlingsretorik.
Snart fred i Ukraina?
Det är dessutom fullt möjligt att det snart blir fred i Ukraina. Även om villkoren är oklara och paniken i EU är påtaglig efter att varken Europa eller Ukraina ser ut att bjudas in till förhandlingsbordet, så är fred bättre än krig, och en överenskommelse skulle därmed vara positiv ur ett marknadsperspektiv.
Bland vinnarna på att kriget tar slut hittar vi europeisk (och svensk) industri, råvarubolag och banker, eftersom det kommer att krävas enorma investeringar det kommande decenniet för att bygga upp Ukraina igen. Försvarsindustrin har sett en stadig medvind de senaste åren och den väntas hålla i sig även vid ett fredsavtal, eftersom Europa och omvärlden kommer att behöva fortsätta rusta upp – särskilt om det råder osäkerhet kring USAs vilja att ge säkerhetsgarantier. Att det blir fred i Ukraina betyder ju tyvärr inte att det långsiktiga hotet från Ryssland försvinner – i värsta fall ökar det om avtalet blir en framgång för Putin.
Tullar eller förhandlingstaktik?
Förra veckans tyngsta makrosiffra var den amerikanska inflationen som kom in högre än förväntat, och framför allt var det kärninflationen som överraskade på uppsidan vilket initialt fick börserna att surna. Prisjusteringar i början av året gör dock siffran mer volatil än vanligt. En möjlig positiv aspekt av att inflationen i USA varit oväntat hög den senaste tiden är att det kan bli svårare för Trump att införa nya tullar och gå hårt fram med immigrationspolitiken. Ett minskat utbud av arbetskraft kombinerat med nya tullar skulle leda till högre inflationstryck och få räntorna att stiga, vilket är motsatsen till vad Trump vill.
Det faktum att det inte har kommit några besked om generella tullar, utan att USA först ska utreda hur tullarna ska utformas, är också positivt. Det innebär att Trump har backat från sin ursprungliga hållning om tullar på all handel, och vill man tolka det riktigt positivt så öppnar det faktiskt upp möjligheten att förhandlingarna åtminstone i vissa fall kan sluta med lägre tullar mellan USA och omvärlden. Från EU-håll har exempelvis hörts förslag om sänkta tullar på amerikanska bilar (från dagens 10 procent till närmare 2,5 procent, dvs ner till samma (lägre) tullsats som USA tar ut på europeiska bilar) och man har även öppnat dörren för att öka importen av flytande naturgas och militär utrustning från USA. Den senaste tidens stigande börser och svagare dollar är tydliga tecken på även marknaden ser positivt på utsikterna för överenskommelser snarare än handelskrig.
Vissa tullar lär det dock bli med tanke på att de är tänkta att finansiera en del av Trumps planerade skattesänkningar.
Makro väger tyngre än geopolitik
Även om krig, fred och geopolitiska händelser på kort sikt kan påverka marknaden, så är och förblir den ekonomiska utvecklingen viktigast för börserna. Om återhämtningen vi sett tecken på inom industrin fortsätter så kommer det att ge mer medvind åt cykliska marknader, vilket inte minst gagnar Stockholmsbörsen där en överväldigande majoritet av index består av konjunkturkänsliga bolag. En liten brasklapp måste dock läggas in vad gäller den stigande orderingången och aktiviteten vi sett inom industrin de senaste månaderna. Möjligen har hot om höjda tullar fått företagen att snabba på orderläggningen sedan Trumps valseger. Det kan i så fall leda till bakslag längre fram.
Vi har en fortsatt positiv syn på globala aktier inför 2025. En stärkt industrikonjunktur och fortsatta räntesänkningar väntas vara positivt för aktiemarknaden och väger tyngre än geopolitisk oro. Förhandlingar om handelsvillkor snarare än generella tullar samt fred i Europa skulle dock kunna ge ytterligare uppsida.
Vi väntar oss även att börsuppgången fortsätter att breddas utanför amerikansk ’big tech’, vilket främst gynnar aktiemarknader utanför USA. Småbolag väntas också få mer medvind på börserna i takt med att osäkerheten minskar och styrräntorna kommer ner något ytterligare.
Inköpsindex toppar agendan
Apropå konjunkturdata så får vi preliminära inköpschefsindex för februari på fredag, och de väntas visa på en fortsatt liten förbättring av den globala industrikonjunkturen. Vi får även det penningpolitiska protokollet från Feds senaste möte på onsdag kväll.
I USA håller börserna stängt på måndagen till följd av ”President’s day”.