Börserna fortsatte uppåt förra veckan i både USA och Europa, och ett globalt index steg totalt 1,2 procent. I USA gick småbolagsaktier bättre än stora bolag tack vare förväntningar om lägre räntor och en fortsatt stabil konjunktur. Volatiliteten mätt som VIX-index sjönk till den lägsta nivån hittills i år, ett tecken på att osäkerheten minskat och att investerare räknar med lägre kursrörelser framöver. Stockholmsbörsens breda index stängde veckan 0,6 procent högre.
Under natten mot lördagen träffades Donald Trump och Vladimir Putin i Alaska för att diskutera villkoren för en fred i Ukraina. Nästa steg är ett planerat möte mellan Zelenskiy, Trump och flera europeiska ledare som är planerat att hållas redan under måndagen. Om diskussionerna går framåt kan Zelenskiy och Putin potentiellt också hålla samtal inom kort. Marknadsreaktionerna efter helgens mötet väntas bli små, men om man lyckas nå en konkret fredsuppgörelse den närmaste tiden skulle det vara positivt för sentiment och riskaptit, särskilt i Europa.
Inför mötet hade Trump hotat Ryssland samt de länder som köper rysk olja och gas med nya sanktioner och tullar. Trots att det inte blev någon ”deal” så meddelade Trump efter mötet att han inte ser någon anledning att vidta nya åtgärder för att pressa Ryssland att avsluta kriget. För Putin måste mötet betraktas som en framgång. Han fick både gå på röda mattan med Trump och åka i hans limousin, och kan fortsätta kriget som förut inför en eventuell fredsuppgörelse. Trump kan dock svänga snabbt, och om inte fredsförhandlingarna går framåt är det möjligt att han går tillbaka till hot om bestraffning för Ryssland och dess handelspartners. Ur ett marknadsperspektiv är det trots allt positivt att det inte blev några nya tullar eller andra ekonomiska åtgärder efter helgens möte.
På makrofronten stod amerikanska inflationssiffror i centrum förra veckan. KPI kom in ungefär som väntat, och det syntes inga tecken på att tullarna har lett till högre varupriser. Det beror sannolikt på att företagen fortfarande betar av lager och att man gjorde stora inköp strax innan tullarna trädde i kraft. Producentprisindex släpptes också förra veckan, och det steg däremot otippat mycket. Inte heller här var det varupriserna som steg, utan det som kallas ”trade services”, vilket i praktiken är marginalerna i grossist- och detaljhandeln. Det kan tolkas som att handlarna har börjat ta höjd för ett ökat pristryck framöver genom höjda marginaler på tjänster. Vi räknar med att tullarna kommer göra avtryck även i konsumentpriserna framöver, men förhoppningsvis kan ett lägre oljepris och mindre hyreshöjningar i USA motverka en del av effekten.
Vi räknar med att Fed inleder en ny serie av räntesänkningar med start i september trots att inflationen i USA fortfarande ligger kring 3 procent, och totalt räknar vi med fyra sänkningar de kommande tolv månaderna. På fredag talar Fed-chefen Jerome Powell vid centralbankskonferensen i Jackson Hole, och då kan vi få mer information om hur han ser på penningpolitiken, risken för högre inflation till följd av tullarna samt sannolikheten för räntesänkningar framöver.
Marknaden räknar med att Fed sänker räntan totalt fem gånger innan slutet på 2026, och sannolikt spelar förväntningar om att Trump kommer att ersätta Powell med en ny centralbankschef som är mindre orolig för inflation och mer välvilligt inställd till att sänka räntan en viss roll. Indirekt betyder det i så fall att marknaden räknar med en viss politisk påverkan på penningpolitiken framöver. Så länge inflationsförväntningarna är stabila behöver det inte få så stora konsekvenser, men om de börjar driva i väg uppåt så är det ett tecken på att förtroendet för inflationsmålet håller på att få sig en törn. I så fall kan det bli turbulent i både aktier och räntor.
Vi behåller en liten övervikt i aktier baserat på solida utsikter för den amerikanska ekonomin, arbetsmarknaden och inte minst bolagsvinsterna i USA som nu ökat med tvåsiffriga procenttal de tre senaste kvartalen. Även i Europa ser utsikterna förhållandevis ljusa ut. Osäkerheten kopplad till handelskriget har minskat vilket lindrat oron för en recession, och en fred i Ukraina skulle vara positivt för sentiment och börser. Utöver de omfattande planerna på investeringar i försvar och infrastruktur så skissar även EU på hur man ska få Europas hushåll att investera mer kapital på aktiemarknaden, något som på sikt både skulle bidra att öka hushållens förmögenhet och företagens tillgång till kapital.
På agendan
- På onsdag lämnar Riksbanken räntebesked. Vi räknar med oförändrad styrränta
- Torsdagen bjuder på preliminära inköpschefsindex för augusti i både USA och Europa
- På fredag talar Fed-chefen Jerome Powell vid centralbankskonferensen i Jackson Hole
Den här veckan riktas fokus mot torsdagens inköpschefsindex (PMI) för både euroområdet och USA. I Europa har läget inom industrin stadigt förbättrats sedan årsskiftet, även om det fortfarande ligger strax under 50-gränsen. I USA är det framför allt tjänstesektorn som varit stark över sommaren, men dagens siffra väntas visa på en viss inbromsning.
För svensk del får vi ett räntebesked från Riksbanken på onsdag. Vi räknar med att styrräntan lämnas oförändrad både nu och i höst då inflationen varit högre än väntat under sommaren, och kärninflationen väntas ligga kvar kring 3 procent under hösten. Vi tror samtidigt att Riksbanken i sin kommunikation kommer att fortsätta flagga för en viss sannolikhet för en räntesänkning i höst om konjunkturläget motiverar det, så risken i vår prognos ligger främst på nedsidan.