Börserna har sjunkit de senaste dagarna till följd av stigande räntor och hökaktiga uttalanden från centralbankschefer. Den här veckan får vi bland annat ett nytt räntebesked från svenska Riksbanken som lär göra en kraftig penningpolitisk U-sväng.
Förra veckan sjönk ett globalt index 2,2 procent. Nedgången tilltog mot slutet av veckan efter ett uttalande från Jerome Powell om att det är absolut nödvändigt att bekämpa inflationen, och att en höjning på 50 punkter är i spel vid mötet i maj. I grund och botten handlar börsoron om att desto mer dedikerade Fed är till att få bukt med inflationen, desto mindre hänsyn kommer att tas till konjunkturen. Då ökar i sin tur risken för att åtstramningen så småningom leder till en recession. I slutet av 2022 är vår prognos att styrräntan i USA kommer att ha nått 2,50-2,75 procent vilket är en nivå som bedöms vara åtstramande för ekonomin. Även på räntemarknaden är rörelserna fortsatt stora, och den amerikanska 10-årsräntan rörde sig mellan 2,8 och 3 procent veckan som gick.
Stigande räntor har fortsatt att påverka högt värderade tillväxtbolag negativt, trots att vinsterna hållit uppe relativt väl. Bland globala sektorer återfinns IT, kommunikationstjänster och sällanköp i botten med nedgångar på 15-20 procent. Värdebolag som industri, finans, material och energi har hållit emot oron bättre, och ett globalt värdeindex har inte backat mer än 1 procent sedan årsskiftet. Även defensiva sektorer som dagligvaror och hälsovård har gått bättre än index i år. Vi har för närvarande en övervikt i industrisektorn. Den är visserligen cyklisk och påverkas av hur tillväxten i världen utvecklas, men den gynnas samtidigt av ökade investeringar. Exempelvis behöver de stora europeiska länderna investera för att fasa ut beroendet av rysk gas och olja och ersätta det med andra energikällor.
Kriget i Ukraina har nu pågått i två månader, och i motsats till vad de flesta förväntade sig så har det ukrainska motståndet varit starkt och Ryssland har inte gjort några större framsteg. Ett annat orosmoln har istället seglat upp i form av smittspridning och nedstängningar i Kina. Precis när det börjat synas tecken på att situationen i Shanghai har blivit bättre så har istället flera fall av covid-19 upptäckts i Peking. Landets fortsatt hårda strategi för att stoppa smittspridningen riskerar att leda till brist på komponenter, fördröjda leveranser och fortsatta prisökningar. Sedan årsskiftet har kinesiska aktier backat nästan 20 procent, och idag måndag fortsätter nedgången.
Rapportsäsongen pågår för fullt i både Sverige och USA. För svensk del har flera verkstadsbolag hunnit släppa sina resultat och de vittnar överlag om god efterfrågan och ett starkt första kvartal. I USA har en femtedel av S&P 500-bolagen släppt sina rapporter, och för första gången på drygt två år är vinsttillväxten ensiffrig. Delvis beror det på att jämförelsetalen blir tuffare, men också på att vissa bolag möter ökade utmaningar. Storbankernas kostnader stiger, och teknikjättarnas höga tillväxt under pandemin mattas av när ekonomin öppnas upp. Vinsttillväxten i USA så här långt är 6,6 procent, och för året som helhet väntar sig analytikerna enligt FactSet en vinsttillväxt på 11 procent. Till följd av att börsen sjunkit har även värderingarna kommit ner, och med ett P/E-tal på 18,6 värderas S&P 500 nu i linje med genomsnittet de senaste fem åren.
På agendan – rapporter och Riksbanken
Rapportsäsongen fortsätter och den här veckan släpper flera amerikanska teknikjättar som bland annat Amazon, Apple och Microsoft sina resultat. De väger tungt i både ett amerikanskt och globalt index, och hur rapporterna tas emot kan påverka sentimentet på aktiemarknaderna generellt.
På makrofronten får vi bland annat tyska Ifo-index för april på måndag förmiddag, samt preliminära BNP-siffor för Q1 i Europa och USA. På fredag släpps även preliminära inflationssiffror för april i Euroområdet och estimaten pekar prisökningarna kommer att uppgå till cirka 7,5 procent i årstakt. Om inflationen toppar som förväntat den närmaste månaden/månaderna, så kan det även ta bort lite press från centralbankerna. För svensk del väntar ett räntebesked från Riksbanken nu på torsdag och där väntas en kraftig penningpolitisk U-sväng jämfört med i februari. Vi ser det fortfarande som mest troligt att en höjning dröjer till i juni, men sannolikheten för att räntan höjs redan den här veckan har ökat till följd av hur Riksbanksledamöterna har uttryckt sig kring inflationen den senaste tiden.
Vi håller också ögonen på det senaste covid-utbrottet i Peking där fler fall säkerligen kommer att upptäckas i takt med att man börjar masstesta invånarna. Den kinesiska regeringen har utlovat stimulanser för att stötta ekonomin, och vi avvaktar fler besked. Eventuella stöd direkt riktade till konsumenterna lär dock dröja till efter att nedstängningarna har hävts. Den här veckan publiceras även kinesiska industri-PMI som kan kasta ljus över hur tillväxten i landet påverkas av pandemin.
I det korta perspektivet är börsutvecklingen svårbedömd. Det positiva är att rapportsäsongen så här långt vittnar om att det går bra för bolagen (med vissa undantag givetvis, som fordonssektorn till exempel), och värderingarna har sjunkit. Tillväxten får fortfarande visst stöd av att pandemin klingar av och att ekonomin öppnas upp. Samtidigt väntas tillväxten avta framöver till följd av kriget i Ukraina, nedstängningar i Kina, höga energipriser och minskad köpkraft för hushållen. Dessutom kommer centralbankerna unisont att strama åt trots att tillväxten redan väntas bromsa in. Sammantaget innebär detta att vi behåller en neutral vikt i aktier jämfört med obligationer, vilket vi har haft sedan i december.