Globala aktier sjönk 1,8 procent förra veckan, och volatiliteten var hög. USA gick svagast med en nedgång på 2,3 procent, ett europeiskt index sjönk 0,9 procent och Stockholmsbörsens breda index tappade 1,4 procent. Fredagen bjöd trots allt på rejäla börsuppgångar efter positiva nyheter om att Tyskland närmat sig en överenskommelse om att lätta på skuldtaket, och USA röstade igenom ett lagförslag som gör att landet undviker en nedstängning av statsapparaten, åtminstone det närmaste halvåret.
Veckans agenda
- På tisdag publiceras ZEW-index i Tyskland.
- Definitiva inflationssiffror i euroområdet släpps på onsdag förmiddag.
- Räntebesked lämnas av Federal Reserve på onsdag kväll och Riksbanken på torsdag morgon.
Förra veckans dystraste makrosiffra var det amerikanska konsumentförtroendet för mars som visade på fortsatt svagare framtidstro hos hushållen till följd av den ekonomiska osäkerheten. Än så länge har osäkerheten kring tullar och inflation inte påverkat ekonomin, utan främst lett till svagare sentiment hos företag och hushåll. Men ju längre osäkerheten består, desto större är risken att det får ekonomiska konsekvenser när konsumtion och investeringar skjuts på framtiden.
I övrigt målade den ekonomiska statistiken en stabil bild av USAs ekonomi. Antalet lediga jobb var fler än förväntat samtidigt som antalet nyanmälda arbetslösa var färre än väntat. Inflationssiffrorna för februari kom in i underkant av förväntningarna vilket är bra eftersom det ökar Feds handlingsutrymme.
Korrektioner är betydligt vanligare än stora börsras
Amerikanska storbolagsindex har nu backat fyra veckor i rad, och innan börserna stängde högre i fredags så summerade fallet från toppen till drygt 10 procent. Det innebär att marknaden var inne i en så kallad korrektion (10 procent ner från toppen). Även om kursnedgångar alltid upplevs som dramatiska, så är nedgångar på 5–15 procent betydligt vanligare än de flesta tror, och de inträffar normalt sett en eller ett par gånger per år.
Det är dock sällsynt att en korrektion förebådar en större börsnedgång på mer än 20 procent, och historiskt har det nästan alltid lönat sig att våga köpa aktier i samband med korrektioner. Så länge USAs ekonomi förblir solid, så väntar vi oss inte att det här utvecklas till en större börsnedgång. Vi behåller därför en övervikt i aktier med fokus på Europa och USA.
Bryr sig Trump om hur börsen går?
På kort sikt går det inte att utesluta att marknaden sjunker ytterligare till följd av Trumps alla utspel kring tullar och försvar. Nya tullar är planerade att träda i kraft den 2 april, och andra länder lär i så fall svara med mottullar på amerikanska varor.
Än så länge har Trump tydligt signalerat att han inte fäster någon som helst vikt vid att börsen går ner, men det är lätt att säga så länge nedgången ”bara” är 10 procent från all-time high, och det främst är högt värderade teknikaktier som faller när investerare tar hem vinster. Om osäkerhet och tullar däremot börjar göra avtryck i ekonomin och börserna rasar lika mycket till, så lär det bli svårare att bortse från marknadsreaktionen.
Trump har dessutom ett mellanårsval att vinna om cirka ett och ett halvt år, och om resultatet av hans politik är högre inflation och stigande arbetslöshet så är hans chans att behålla majoriteten i kongressen liten. Det talar för att han absolut kan acceptera en del kortsiktig marknadsturbulens, men knappast en större ekonomisk nedgång.
Hur ska man agera?
De allra flesta är långsiktiga investerare, och då bör man hålla fast vid sitt långsiktiga perspektiv även när det är turbulent. Risken är annars stor att man säljer när marknaden redan är nära botten, och att man sedan står utanför när börsen vänder upp. Våra tre bästa råd är att 1) inte sälja i panik, 2) undvika att försöka tajma marknaden och 3) att fortsätta månadsspara som vanligt – särskilt när det går ner. Se mer om hur du bör agera när det är oroligt på börsen här.
Den senaste statistiken från svenska Fondbolagens förening visar att många sparare just nu väljer att sälja av sina USA- och globalfonder. Vi rekommenderar trots oron att amerikanska aktier utgör ungefär hälften av aktieportföljen då USA väger tungt i ett globalt index. Vinsttillväxten i amerikanska bolag är högre än i resten av världen, och över tid brukar vinster och börsutveckling följas åt. Genom att investera globalt får man en högre exponering mot såväl tillväxtbolag som defensiva bolag än om man huvudsakligen äger svenska aktier. På Stockholmsbörsen består nästan 80 procent av index av cykliska sektorer som bank och industri vilket betyder att marknaden blir mycket konjunkturkänslig. En global portfölj ger en mer stabil utveckling över tid.
Feds prognos i fokus på onsdag
På onsdag kväll lämnar Fed ett nytt räntebesked tillsammans med uppdaterade ekonomiska prognoser. Styrräntan lär lämnas oförändrad, och prognoserna samt presskonferensen med Jerome Powell är därmed i fokus. Som nämnts ovan finns det inga tecken på att USAs ekonomi är i behov av mer stöd för tillfället, och därför bedömer vi att Fed kommer att inta en avvaktande hållning, med beredskap att agera vid behov.
Med tanke på att osäkerheten redan är hög och att kursrörelserna på marknaden varit stora den senaste tiden, så väntar vi oss att Powell kommer att försöka undvika att skapa ännu mer turbulens. Marknaden prisar för närvarande in 30–40 procents sannolikhet för en räntesänkning redan i maj, och även om Powell sannolikt inte vill lova något, så bör han heller inte vilja formulera sig på ett sätt som utesluter en sänkning i början av sommaren eftersom det riskerar att skapa mer oro.
För svensk del är Riksbankens räntebesked på torsdag i centrum, där vi i likhet med marknaden väntar oss en oförändrad styrränta på 2.25% samt en platt räntebana. Fokus ligger på balansgången mellan den senaste tidens höga inflationsutfall och den svagare arbetsmarknaden och tröga återhämtningen.