Förra veckan bidrog nya angrepp på energiinfrastruktur i Mellanöstern tillsammans med en fortsatt blockad av Hormuzsundet till ökad oro på marknaden och ännu en svag börsvecka. Oljepriset har stigit med över 50 procent sedan kriget startade, och det har inte bara satt press på börserna utan också lett till stigande räntor på grund av att marknaden prisar in högre inflation framöver.
Förra veckan sjönk ett globalt aktieindex 2,1 procent, vilket betyder att nedgången sedan krigsutbrottet är strax över 6 procent. Den konjunkturkänsliga Stockholmsbörsen föll 4,8 procent förra veckan och den har därmed fallit med mer än 10 procent från toppen. Även Japan, Europa och tillväxtmarknader har fallit med mer än 10 procent och är därmed inne i så kallad korrektion.
Kronan uppför sig som den brukar i kristider – och det är positivt
Kronan har lyckligtvis uppfört sig som den brukar när det blir turbulent, det vill säga den har tappat i värde. Det är positivt för svenska investerare som sparar globalt, eftersom det lyfter avkastningen på sparande i utlandet. En svagare krona fungerar dessutom som stötdämpare för industrin i kristider eftersom den ökar den relativa konkurrenskraften och lyfter marginalerna. På kort sikt gör kronan dock liten skillnad – här och nu väger risken för sämre konjunktur och högre inflation tyngre.
Konstruktiva signaler kan ge snabb vändning på börserna
Den här veckan inleds med fortsatta börsnedgångar efter att Trump under lördagskvällen gett Iran 48 timmar på sig att öppna upp Hormuzsundet, annars ska USA attackera det iranska elnätet. Iran svarade med att höja insatsen genom att hota med attacker mot elnät och vatteninfrastruktur i regionen.
Som investerare bör man ställa in sig på att det kan vara volatilt i både aktier, räntor och valutor den närmaste tiden. Men utspelen från Trump duggar tätt, och signalerna skiftar från dag till dag. Man bör vara medveten om att ifall det plötsligt kommer mer konstruktiva utspel så kan börserna vända upp väldigt snabbt. Har man då sålt av ett långsiktigt sparande på grund av kortsiktig turbulens så är risken stor att man står kvar utanför och går miste om avkastning.
I bästa fall innebär kriget i Iran några veckor av instabilitet och oro på marknaden, följt av en lösning med stigande börser och lägre räntor. Trump har incitament att undvika en långdragen konflikt, inte minst på grund av höga bensinpriser även i USA och de kommande mellanårsvalen. I takt med att nedgången på börserna fortsätter och räntorna stiger så är det också fullt möjligt att Trump förr eller senare gör en ”TACO” (Trump always chickens out) och söker en snabb lösning på konflikten för att stabilisera marknaden. I det scenariot bör man ha exponering mot de delar av börsen som påverkats negativt av konflikten, men som hade goda utsikter innan kriget bröt ut. Regionalt föredrar vi Europa. Vi ser särskilt goda möjligheter i europeiska banker och industrisektorn om konflikten får ett slut, vilket är de sektorer som vi redan före kriget hade en positiv syn på.
Ett utdraget krig skulle tynga konjunkturutsikterna och öka risken för högre inflation. Det scenariot går inte att utesluta, och det skulle sannolikt innebära ännu högre oljepriser och en mer markant nedgång på börserna. I så fall kan energi och försvarsaktier utvecklas relativt väl.
Det finns alltså möjligheter beroende på vilket scenario man tror på, men för de flesta investerare är det viktigaste att ha en portfölj med god riskspridning. Sälj inte i panik när det redan gått ner kraftigt flera dagar i rad, utan behåll lugnet och bibehåll ett långsiktigt perspektiv. Fortsätt månadsspara som vanligt – går det ner så köper du ju faktiskt billigare.
Marknaden räknar med räntehöjningar – men det kan förändras fort
För centralbankerna innebär situationen potentiellt en svår avvägning eftersom det kan leda till både svagare konjunktur och högre inflation. Förra veckan fick vi räntebesked från både Riksbanken, Fed och ECB och som förväntat lämnade alla styrräntorna oförändrade. Här och nu nöjde de sig med att betona att konflikten i Mellanöstern innebär en kraftigt ökad osäkerhet, men fokus tycktes främst ligga på risken för högre inflation.
Vår bedömning är att när konflikten är över så kan marknaden snabbt skifta tillbaka till att prisa in räntesänkningar igen, och vi räknar fortfarande med två sänkningar i USA innan året är slut, vilket i så fall kommer ge stöd åt både ekonomin och aktiemarknaden.
Inköpschefsindex toppar makroagendan
- På tisdag publiceras preliminära PMI-siffror (inköpschefsindex) för USA, Japan och Europa.
- På onsdag släpps IFO-index, som ger en bild av klimatet i näringslivet i Tyskland.
- I Sverige publiceras konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet på onsdag.
Även om Mellanöstern fortsätter att stå i fokus den här veckan finns det en del makrodata som kan få uppmärksamhet. I morgon tisdag kommer preliminära inköpschefsindex för industrin och tjänstesektorn i både euroområdet och USA. Investerare lär följa noga hur de högre oljepriserna påverkar konjunkturbilden.