Förra veckan noterades åter nya börsrekord trots ökad smittspridning. Stöd kommer från rapportsäsongen, god tillväxt i ekonomin och det sjunkande oljepriset.
Globala aktier har stigit drygt 21 procent sedan årsskiftet. USA, Europa och Sverige har gått bättre än så, medan Japan och tillväxtmarknadsindex utvecklats svagare. I Japan fick börsen förra veckan stöd av att premiärminister Kishida presenterade ett nytt stimulanspaket på motsvarande 10 procent av BNP. Bland globala sektorer gick IT och sällanköp starkast, medan energisektorn utvecklades svagast till följd av att oljepriset föll tillbaka.
Nedgången i oljepriset de senaste dagarna följer på en oro för att efterfrågan ska minska på grund av nya coronautbrott, samt diskussioner mellan USA och Kina om att släppa på strategiska oljereserver. USA ska enligt nyhetskällor även ha bett andra länder att göra detsamma i en global insats för att pressa tillbaka oljepriset, då OPEC-länderna konsekvent vägrat att öka produktionen. Vi ser fortsatt en risk för stora kursrörelser inom energisektorn som fortfarande är relativt lågt värderad, men samtidigt löper risk att påverkas negativt av eventuella restriktioner eller ett ökat utbud. Det lägre oljepriset fick även inflationsförväntningarna att falla tillbaka något.
Coronautbrott och höga gaspriser en motvind för Europa
Priset på gas gick åt motsatt håll och steg brant i Europa efter att Tyskland skjutit fram processen av certifiering för gasledningen Nordstream 2 från Ryssland. Höga energipriser kan bli en motvind för tillväxten i Europa, samtidigt som det pressar upp inflationen. Inflationen i euroområdet är för närvarande hög men det är till stor del drivet av baseffekter från fjolåret. Marknaden prisar in att ECB ska höja räntan redan under 2023, men vi är tveksamma till att det kommer att behövas. Hushållen är relativt priskänsliga och ökade utgifter kommer i sig att vara dämpande för tillväxt och inflation.
Smittspridningen har ökat i Europa den senaste tiden vilket lett till att vissa mildare restriktioner återinförts. Österrike har gått ett steg längre och annonserat en kortare nationell nedstängning för både vaccinerade och ovaccinerade för att stoppa smittspridningen. Vi tror att ribban för liknande åtgärder är hög i stora delar av Europa då majoriteten av befolkningen är vaccinerad, och riskgrupperna redan fått en tredje dos. I takt med att temperaturen faller kan dock smittspridningen öka ännu mer, vilket kan påverka konsumtionen negativt om människor frivilligt väljer att avstå från vissa aktiviteter. Det kan även innebära något mindre medvind för europeiska aktier de kommande månaderna. Sedan årsskiftet har MSCI Europa stigit närmare 23 procent.
Hög varukonsumtion i USA gör att flaskhalsar och pristryck består
I USA har konsumtionen förblivit oväntat stark och siffrorna över detaljhandeln i oktober var högre än väntat. Det är en effekt av att pandemin fortfarande leder till en högre efterfrågan på varor, samtidigt som efterfrågan på tjänster är relativt låg jämfört med innan krisen. Högre smittspridning under vintern gör att varukonsumtionen väntas förbli hög kommande månader, och därmed väntas flaskhalsar och ett högt pristryck bestå. Risken för nya restriktioner bör dock vara lägre i USA än i Europa, eftersom politikerna hela tiden varit mindre villiga att stänga ner ekonomin. En positiv nyhet är att både Pfizer och Merck väntas få sina tabletter mot covid godkända i USA i december. Båda företagen har dessutom slutit avtal som gör att andra aktörer kommer att kunna producera billigare versioner av tabletterna för distribution på exempelvis tillväxtmarknader.
Börsläge och investeringsstrategi
Börsen har löpande noterat nya rekordnivåer den senaste tiden då tillväxten förblivit stark, rapportsäsongen varit bättre än väntat och oljepriset fallit tillbaka. Det har mildrat oron för stagflation. Värderingarna är dock ganska höga, och risken för att inflationen förblir hög längre än väntat har ökat. Säsongsmässigt är november och december ofta starka börsmånader, och det är lätt att vilja öka aktierisken i perioder då börsen stiger kraftigt. Samtidigt tycker vi att det är värt att påminna om att riskerna inte försvunnit, och det kan vara värt att ägna dem lite uppmärksamhet. Vi anser att en bra, lågsiktig balans i portföljen för närvarande är rätt strategi. Avkastningen på börsen väntas bli betydligt lägre under 2022 än under 2021, och fokus på riskerna kan öka när vi går in i nästa år.
PMI och Riksbanksbesked på veckans agenda
Smittspridningen är givetvis viktig att följa löpande eftersom den kan få konsekvenser för både restriktioner och frivilliga beteenden. På makroagendan är annars preliminära PMI för USA och Europa i november mest intressant. De släpps på tisdag och ger mer information om hur tillväxten utvecklats den senast månaden. I Europa väntas tillväxten i både industri och tjänstesektor falla tillbaka något jämfört med oktober, medan läget väntas ha varit i stort sett oförändrat i USA.
Vi får också PCE-inflation i USA vilket är spännande eftersom det är Feds favoritmått. Dessutom släpps det penningpolitiska protokollet från Feds senaste räntemöte på onsdag, samt protokollet från ECBs senaste räntemöte på torsdag.
Sist men inte minst är det dags för ett nytt räntebesked från Riksbanken. Våra makroekonomer väntar sig att Riksbanken höjer räntebanan något för 2024. Det bör dock inte spela någon större roll för marknaden, som redan prisar in att reporäntan kommer att vara närmare 1 procentenhet högre då.