Börserna i USA och Europa gick åt olika håll förra veckan. I USA stängde index 1,4 procent högre tack vare en stark kursutveckling för teknikjättarna Apple, Microsoft och Nvidia. I Europa sjönk index i stället 2,8 procent efter att Frankrikes president Emanuel Macron utlyst nyval i landet. De flesta europeiska aktiemarknader drogs med i turbulensen, och även Stockholmsbörsen stängde veckan 2,2 procent lägre trots att effekterna av det franska valet på svenska bolag är obefintliga.
Veckans agenda
• På tisdag släpps ZEW-index i Tyskland, som mäter det ekonomiska sentimentet i landet
• Räntebesked lämnas från centralbankerna i Schweiz, Norge och England på torsdag
• På fredag publiceras preliminära PMI-siffror (inköpschefsindex) för USA, Japan och Europa
I USA släpptes en inflationssiffra på onsdagen som fick börserna att stiga och räntorna att sjunka. Både headline och kärninflation kom in under estimaten vilket var en välkommen nyhet efter vårens rad av bakslag. På kvällen var det sedan dags för den amerikanska centralbanken, Fed, att lämna ett nytt räntebesked. Som väntat förblev styrräntan oförändrad, och den uppdaterade räntebanan signalerade bara en enda räntesänkning i år jämfört med tre sänkningar i mars. Ledamöterna var dock splittrade, och i grund och botten handlar förändringen främst om att tidpunkten för den första sänkningen skjutits fram till efter årsskiftet. Det gjorde att marknaden tog den uppdaterade räntebanan med ro.
I Europa stod det oväntade franska nyvalet i centrum. Som investerare är det bra att ha i åtanke att politiska händelser sällan har någon långvarig effekt på marknaden, och vi tror inte att det blir annorlunda den här gången även om den kortsiktiga turbulensen kan vara kännbar. Marine Le Pen och hennes parti Nationell Samling är känt för sina EU-kritiska åsikter vilket på sikt skulle kunna påverka samarbetet inom unionen, men marknadsoron handlar just nu framför allt om Frankrikes statsskuld. Redan idag är budgetunderskottet ett av de största i euroområdet, nära 5 procent av BNP, vilket på sikt inte är hållbart. Om Nationell Samling tar makten kan underskottet komma att bli ännu större vilket marknaden ser med oro på. Ett varnande exempel är utvecklingen i Storbritannien hösten 2022 där den nyvalde premiärministern Liz Truss föreslog omfattande stimulanser som skulle finansieras med stora budgetunderskott. Det fick brittiska räntor att skjuta i höjden och tvingade centralbanken att ingripa för att undvika en kollaps i pensionssystemet. På börsen är det främst franska bankaktier som tagit stryk eftersom bankerna är stora ägare av franska statsobligationer. Den första omgången av det franska valet hålls den 30 juni, och andra omgången sker den 7 juli. Fram till dess kan osäkerheten och kursrörelserna förbli större än vanligt.
Vi har för närvarande en övervikt i europeiska aktier och den behåller vi trots marknadsoron. På lite längre sikt är det framför allt makro och vinstutveckling som är drivande för börsen, och där har utsikterna stärkts den senaste tiden. Kortsiktigt kan dock den politiska börsturbulensen bestå.
På agendan
Den här veckan får vi bland annat preliminära inköpschefsindex för Japan, USA och Europa i juni, som släpps på midsommarafton. Då är Stockholmsbörsen stängd.
Vi får även detaljhandelssiffror från USA på tisdag som blir intressanta med tanke på att makrostatistiken i landet varit något svagare än väntat den senaste tiden.
I Europa släpps tyska ZEW-index som mäter klimatet i det tyska näringslivet. Slutligen får vi också räntebesked från bland annat Norge och Storbritannien.