Ett globalt aktieindex sjönk 1 procent förra veckan, men på fredagen stängde börserna högre trots en oväntat svag amerikansk jobbrapport för oktober. Siffrorna visade att det bara skapades 12 000 nya jobb i USA förra månaden, vilket var ungefär 100 000 färre än förväntat. Det finns flera skäl till att marknaden såg genom fingrarna med den svaga siffran, däribland orkaner, strejker och säsongseffekter som alla är övergående.
Veckans agenda
• Fokus denna vecka riktas primärt mot presidentvalet i USA på tisdag
• Den här veckan rapporterar bland andra Sinch, Securitas och Hufvudstaden
• Riksbanken, Norges Bank, Bank of England och Federal Reserve lämnar räntebesked på torsdag
Sysselsättningen i USA har nu ökat 46 månader i rad, och ekonomin ser ut att vara i gott skick. Att ekonomin är stark och makrodata överraskar på uppsidan av förväntningarna har bidragit till att räntorna i USA har stigit. 10-årsräntan har exempelvis ökat med 0,5 procentenheter bara den senaste månaden. Även en ökad sannolikhet ökat för att Donald Trump ska vinna presidentvalet och därmed sänka skatter, höja tullar och driva ännu större budgetunderskott har bidragit till ränteuppgången. Om räntorna skulle fortsätta stiga kan det påverka riskaptiten på marknaden, men vår bedömning är snarare att de långa räntorna i USA kommer att falla tillbaka från dagens nivå i takt med att inflationen fortsätter ner och arbetsmarknaden normaliseras ytterligare.
Den amerikanska rapportsäsongen rullar vidare och drygt 70 procent av bolagen har släppt sina siffror. Totalt ligger vinsttillväxten i USA på strax över 5 procent i årstakt, och det här är femte kvartalet i rad som vinsterna ökar. Bolagen har dock slagit förväntningarna med mindre marginal än normalt och kursrörelserna i samband med rapporterna har varit stora. Samtidigt som det finns vissa svaghetstecken så har Bank of America identifierat en indikator som brukar tyda på att en positiv vändning i vinsttillväxten är nära, nämligen att antalet bolag som i samband med rapporten nämner ordet ”botten” har ökat kraftigt. Att börsuppgången har breddats och att det inte längre är en handfull teknikbolag som står för hela avkastningen är också ett tecken på att det går bättre även för den bredare massan av bolag.
Vi behåller en övervikt i aktier inför avslutningen på året.
Vad betyder presidentvalet för börserna?
Den här veckan blir närmast olidligt spännande. På tisdag är det äntligen dags för det amerikanska presidentvalet och den senaste veckans opinionsundersökningar pekar på att det är mycket jämnt mellan Trump och Harris. Just nu är alltså osäkerheten hög, men för hoppningsvis har vi ett valresultat på onsdag. Historiskt har volatiliteten oftast fallit så snart presidentvalet är över och börsen brukar då fortsätta uppåt. Vi får dock gå tillbaka ända till 1936 för att hitta ett år då S&P 500 redan stigit 20 procent inför valet, vilket möjligen talar för att en positiv reaktion efter valet kan bli lite mindre.
Om Trump vinner kan amerikanska aktier fortsätta att utvecklas väl då han väntas fokusera på avregleringar, sänkta skatter och att främja USAs ekonomiska intressen. Ökad protektionism och högre handelstullar är samtidigt negativt för omvärlden – främst för Kina, men även för öppna, exportberoende länder som Sverige. När det gäller den geopolitiska situationen har Trump förkunnat att han skulle avsluta kriget i Ukraina på en enda dag. Det är möjligt, men bygger förstås på att Putin får det han vill ha. På kort sikt skulle Trump alltså kunna skapa fred i Europa, men det skulle ske på bekostnad av en ökad långsiktig osäkerhet. Europas länder skulle därmed behöva samarbeta närmare och öka investeringarna i försvaret ytterligare.
Trump har inte mycket till övers för den gröna omställningen, utan gynnar hellre amerikansk industri och fossila bränslen. Det behöver dock inte vara positivt för oljebolag då det kan leda till lägre oljepriser. Däremot kan företag som använder olja i sin produktion gynnas av lägre kostnader.
Vid en seger för Kamala Harris väntas ingen dramatisk omläggning av den nuvarande politiken. För omvärlden skulle det vara en lättnad, och andra aktiemarknader än den amerikanska skulle kunna utvecklas bättre. Även den gröna agendan skulle kvarstå.
Är det avgörande vem som blir president?
Just nu är det lätt att få intrycket av att utvecklingen framöver står eller faller med om Donald Trump eller Kamala Harris blir USAs nästa president, men så är det förstås inte. När det gället Trump vet vi inte vad han faktiskt skulle genomföra av allt det han basunerar ut. Trump har exempelvis pratat om tullar på 60 procent på alla kinesiska varor, men i praktiken kan det bli utgångspunkten för en förhandling där det blir höjda tullar på vissa varor i utbyte mot andra eftergifter från Kina. Under hans förra presidentperiod gick Kina till exempel med på att öka inköpen av amerikanska jordbruksprodukter.
Som långsiktig investerare kan det också vara bra att ha i åtanke att börsen historiskt stigit under både demokratiska och republikanska presidenter. Hur aktiemarknaden går nästa år kommer inte främst att bero på vem som vinner valet, utan om de ärver en stark amerikansk ekonomi eller om USA går in i en recession. Blir det en recession kommer börsen att sjunka, oavsett om det är Trump eller Harris som styr. Blir det en mjuklandning lär börsen stiga. Om Trump blir president kommer han garanterat ta åt sig äran för det, men det är snarare Fed och Jerome Powell som ska ha beröm i så fall.
Räntebesked från Fed och Riksbanken
Veckans andra stora händelse är Feds räntebesked på torsdag kväll. En sänkning på 25 punkter är till 100 procent inprisad av marknaden, men därefter ökar osäkerheten kring hur Fed kommer att agera. Jobbrapporten för september var superstark, medan siffran för oktober var oväntat svag. Inflationen har samtidigt kommit in ungefär som förväntat. Fed lämnar inga nya ekonomiska prognoser i samband med mötet, och fokus ligger därför på Jerome Powells guidning under den efterföljande presskonferensen.
Samtidigt som förväntningarna på hur mycket Fed ska sänka räntan har dämpats den senaste tiden, så väntas både ECB och Riksbanken gå fram med större sänkningar till följd av sjunkande inflation och svag ekonomisk tillväxt. Vi väntar oss att Riksbanken sänker räntan med 0,5 procent nu på torsdag och att styrräntan når 1,75 procent nästa höst. ECB väntas samtidigt sänka räntan från dagens 3,25 procent ner till 1,5 procent det kommande året.